Vetlanda
- För andra betydelser, se Vetlanda (olika betydelser).
| Vetlanda | |
| Tätort Centralort | |
 Stadshuset i Vetlanda
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Jönköpings län |
| Kommun | Vetlanda kommun |
| Distrikt | Vetlanda distrikt, Bäckseda distrikt |
| Koordinater | 57°25′19″N 15°4′41″Ö / 57.42194°N 15.07806°Ö |
| Area | |
| - tätort | 1 121 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 1 600,42 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 13 674 (2020)[3] |
| - kommun | 27 534 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 12,2 inv./hektar |
| - kommun | 17 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Vetlanda |
| Riktnummer | 0383 |
| Tätortskod | T1724[4] |
| Beb.områdeskod | 0685TC111 (1960–)[5] |
| Geonames | 2663293 |
  Ortens läge i Jönköpings län
| |
| Wikimedia Commons: Vetlanda | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Vetlanda uttal (tidigare Hvetlanda) är en tätort och centralort i Vetlanda kommun i Jönköpings län.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Vetlanda har anor som marknads- och tingsplats sedan 1000-talet. Enligt göticisten Petter Rudebeck hade staden en längre historia än så, fast under namnet Vitala. Det moderna Vetlanda har sitt ursprung i ett antal större gårdar, vars namn lever kvar i det centrala Vetlanda. Stadsrättigheterna firades med en stor fest på Stortorget årsskiftet 1919/1920. I mitten av 1960-talet började, liksom i många andra svenska småstäder, en "sanering" och man rev en del äldre hus. Bland hus av den äldre bebyggelsen som finns kvar kan nämnas Sollinska huset, som ligger vid järnvägsstationen, Svedbomska villan, Sparbankshuset och Gamla Stadshuset, alla mitt i staden.
En gång i tiden var Vetlanda en järnvägsknut. Här korsade smalspåriga Vetlanda Järnvägar mot Målilla och Sävsjö den normalspåriga linjen Nässjö–Nybro. Av Vetlandas järnvägar återstår i dag bara Emådalsbanan för godstrafik österut till bruken i Kvillsfors och Pauliström samt linjen till Nässjö. Bland annat genom den satsning som BK Tåg gjorde på privat järnvägsdrift har detta spår till Vetlandas historia kunnat bibehållas. Linjen söderut mot Åseda trafikerades inte efter 2002, stängdes för trafik 2006 och lades ned 2016.
Administrativa tillhörigheter
[redigera | redigera wikitext]Vetlanda var och är kyrkby i Vetlanda socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Vetlanda landskommun där Vetlanda municipalsamhälle inrättades 11 november 1887. Samhället med kringområde utbröts ur landskommunen 1909 och bildade Vetlanda köping som 1920 ombildades till Vetlanda stad. Stadskommunen uppgick 1971 i Vetlanda kommun med Vetlanda som centralort.[6]
I kyrkligt hänseende har Vetlanda alltid hört till Vetlanda församling.[7]
Orten ingick till 1933 i Östra härads tingslag därefter till 1948 i Östra Njudungs tingslag och sedan till 1971 i Njudungs tingslag. Sedan 1971 ingår Vetlanda i Eksjö tingsrätts domsaga.[8]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Vetlanda 1900–2020[9][10][11][12][13][14][15][16] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 1 715 | † | ||
| 1950 | 6 460 | ## | ||
| 1960 | 9 250 | 517 | ||
| 1965 | 10 091 | 566 | ||
| 1970 | 12 024 | 700 | ||
| 1975 | 12 358 | 750 | ||
| 1980 | 12 416 | 808 | ||
| 1990 | 12 619 | 907 | ||
| 1995 | 12 949 | 931 | ||
| 2000 | 12 559 | 987 | ||
| 2005 | 12 695 | 1 000 | ||
| 2010 | 13 050 | 1 017 | ||
| 2015 | 13 430 | 1 078 | ||
| 2020 | 13 674 | 1 121 | ||
Anm.: Sammanvuxen med Tomaslunden och Stensåkra 1960. Sammanvuxen med Bäckseda 1970.
† Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900. ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Stadsdelar
[redigera | redigera wikitext]
- Brunnsgården, Vetlanda
- Karlslund, Vetlanda
- Mellangården, Vetlanda
- Pukargården, Vetlanda
- Stensåkra, Vetlanda ("gammal småhusstadsdel")
- Tomaslunden, Vetlanda
- Östersand, Vetlanda
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Vetlanda är en gammal "träindustristad". I dag domineras stadens näringsliv av Hydro/Sapa som har över 1 000 anställda, samt Elitfönster (före detta Myresjöfönster). Tidigare var även Vetlanda känt för sin tändsticksfabrik (Stickan).
Bankväsende
[redigera | redigera wikitext]Östra härads sparbank grundades 1857 och uppgick 1969 i Jönköpings läns sparbank som senare blev en del av Swedbank.
Smålands enskilda bank hade ett kontor i Vetlanda åtminstone från 1860-talet.[17] År 1878 grundades Östra härads folkbank i Vetlanda.[18] Folkbanken uppgick år 1897 i nybildade Hvetlanda bankaktiebolag.[19] Hvetlanda bankaktiebolag uppgick under år 1906 i Sydsvenska kreditaktiebolaget. År 1915 öppnade Skånska Handelsbanken ett kontor i Vetlanda.[20] Dessa banker uppgick sedermera i Nordea, Handelsbanken och SEB.
Idrottslag i Vetlanda
[redigera | redigera wikitext]- Vetlanda FF, Fotbollslag i lägre division, fostrat spelare som Kalle Strid och Leif Ytterell (sedermera allsvenska spelare)
- Hvetlanda GIF, Fotbollslag i lägre division, fostrat spelare som "Legolas" (sedermera allsvensk spelare)
- Vetlanda MS, Flerfaldiga svenska mästare i speedway (Njudungarna, VMS Elit, Elit Vetlanda, Vetlanda Speedway)
- Vetlanda BK, Flerfaldiga svenska mästare i bandy med många spelare i landslaget genom åren
- Hvetlanda BC, F.d. elitklubb i Boule med många svenska mästerskap. Sveriges Mr Boule, Hilbert Björkdal har verkat i klubben i många år.
- Vetlanda IB, Innebandylag i Division 1
- Vetlanda HF, Handbollslag i Division 1
- Vetlanda TK, Tennislag som för närvarande spelar i Division två
- Skirö AIK, bandy, damlaget spelar i högsta serien, Elitserien och herrlaget i div 1 (20/21).
- Vetlanda Roddarsällskap, gammal roddförening med en del duktiga roddare, upplöstes 1982
Sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]- Sollinska huset (kvarteret Trasten 5) på Järnvägsgatan 9 uppfördes under åren 1902-1903 av den tidens störste industriman i Vetlanda, C.O. Nilsson. Huset byggdes av byggmästare Frans Gustaf Andersson efter ritningar av en tysk arkitekt. Byggnaden är uppförd i två våningar under plåttak, har två sidorisaliter och mellan dem en tvåvåningsveranda mot trädgårdssidan, samt burspråk och ett åttakantigt torn.
- Forngården hembygdspark
- Illharjen naturreservat
- Drags udde naturreservat
- Kvarndammen
Kända personer från Vetlanda
[redigera | redigera wikitext]- Ingrid Dahlberg, fd Dramatenchef, fd landshövding
- David Edström, Skulptör född 1873 i Vetlanda som senare utvandrade till USA.
- Lars-Göran Frisk, Radioprofil och skivsamlare
- James Hollingworth, Musiker
- Thomas H Jonasson, Speedwayförare i Elit Vetlanda
- Gun Jönsson, Skådespelare och regissör
- Per Lennartsson, Bandyspelare
- Putte Nelsson, Pianist i TV-programmet Så ska det låta
- Lena Philipsson, Artist
- Eric Ragnor Sventenius, Botanist
- Helena Bouveng, Riksdagsledamot
- Erik Karlsson, hockeyspelare NHL
- Maria Erixon Levin, modedesigner
- Johan Franzén, hockeyspelare
- Bo "Bildoktorn" Andersson, Bildoktor, författare och föredragshållare.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Vetlanda socken
- Lista över fornlämningar i Vetlanda (för omfattning av detta område, se sockenkoden för Vetlanda stad)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 1 oktober 2010.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ (
PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 196. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 8 januari 2018 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 22 september 1967. sid. 21
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 20
- ^ ( PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 21. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2015. https://www.webcitation.org/6atarNDGu?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 8 januari 2018 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ( PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984. sid. 35. Arkiverad från originalet den 15 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VbOaXwnN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 8 januari 2018 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ( PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1992. sid. 30. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131018010555/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 8 januari 2018
- ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. 5 april 2017. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 8 januari 2018.
- ^ 1861-1865 Jönköpings län BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 2. Åren 1861-1865. Jönköpings län, s. 13
- ^ Ny folkbank Arkiverad 18 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Jönköpings Tidning, 2 juli 1878
- ^ 1891-1895 Jönköpings län BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd 8. Åren 1891-1895. Jönköpings län, s. 57
- ^ Göteborgs Aftonblad, 7 mars 1915
| ||||||||||||||||
