Hoppa till innehållet

Ingvar Kjellson

Från Wikipedia
Ingvar Kjellson
Ingvar Kjellson vid Sommar i P1 2013:s presentationen av sommarvärdar.
FöddAnders Ingvar Kjell Kjellson
20 maj 1923
Kärna socken, Östergötlands län
Död18 december 2014 (91 år)
Danderyds församling, Stockholms län
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragSkådespelare, regissör, teaterchef
År som aktiv1945-2013
MakaMeta Velander
(g. 1949–2014; hans död)

Anders Ingvar Kjell Kjellson, född 20 maj 1923 i Kärna församling, Östergötlands län,[1] död 18 december 2014[2] i Danderyds församling i Stockholms län,[3] var en svensk skådespelare, regissör och teaterchef.

Han var en mångsidig aktör som bland annat medverkade i TV-serien Hedebyborna och pjäsen Rut och Ragnar på Stockholms stadsteater 2010 med hustrun Meta Velander som motspelerska. Han var verksam till 90 års ålder.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Ingvar Kjellson tillhörde släkten Kjellson från Östergötland. Fadern Henry Kjellson var Sveriges förste flygingenjör och världsmästare i bågskytte. Modern Tina Kjellson, ogift Svensson, var svensk mästare i bågskytte. En faster var gift med bergsingenjören Halvar Löwenhielm.[4]

Skådespeleri

[redigera | redigera wikitext]

Efter studier vid Östra Real och verksamhet vid gymnasieteaterföreningen Edda studerade Kjellson vid Gösta Terserus teaterskola och från 1946 vid Dramatens elevskola.[5] Mellan 1946 och 2012 gjorde han 148 roller på Dramaten, bland andra Peachum i Tolvskillingsoperan (1969), Martin i Lars Noréns Natten är dagens mor (1983), Orgon i Tartuffe (1991) och perukmakare Ström i Markurells i Wadköping (1999).[6] År 1985 var han tillförordnad chef för Dramaten under tre månader efter att Lasse Pöysti tvingats avgå. Han var även engagerad vid Uppsala Stadsteater 1951–1957[5] och Stockholms stadsteater 1960–1964.[7]

Han tillhörde den första generationen skådespelare som ingick i TV-teaterns fasta ensemble.[5] Där framträdde han så flitigt att frasen "I kväll är det Kjellson igen" blev ett stående uttryck bland folk. Mellan 1958 och 1962 gjorde han drygt 30 roller för TV-teatern. Han spelade ofta komiska roller; en av de mest uppskattade var som den excentriske Mon Cousin i TV-serien Hedebyborna 1978. Han lånade även ut sin röst till tecknade filmer som till exempel Robin Hood, Aristocats och Resan till Melonia.

I december 2009 uruppförde han Samuel Becketts timslånga monologtext Ur ett övergivet arbete i regi av Karl Dunér på Helsingborgs stadsteater och Dramaten.[8] Med Karl Dunér arbetade han i flera produktioner, såsom i Kung Ubu (2008) och Till Damaskus (2012) på Dramaten och därpå som Nagg i Becketts Slutspel, då Kjellson de sista åren även återvände till Stockholms stadsteater. År 2010 spelade han mot hustrun Meta Velander i Kristina Lugns Rut och Ragnar.[9] Sista rollen blev som betjänten Firs i Anton Tjechovs Körsbärsträdgården 2013,[10] en roll som han även 1961 gjorde på samma Stockholms stadsteater.

Regi

[redigera | redigera wikitext]

Åren 1971–1993 regisserade Kjellson 14 scenuppsättningar på Dramaten, inlett med Birger Normans Sol, vad vill du mig? (1971).

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Ingvar Kjellson gifte sig 22 juni 1949[1] med skådespelaren Meta Velander (född 1924), som han hade känt sedan gymnasietiden. De fick dottern Annika 1953 och sonen Jan 1956.[4] Sommaren 2014 firade de 65-årig bröllopsdag. Kjellson är gravsatt i minneslunden på Djursholms begravningsplats.[11]

Filmografi (i urval)

[redigera | redigera wikitext]

TV (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1948 Hovman 1 De vises sten
Pär Lagerkvist		 Alf Sjöberg Dramaten
1949 Vagnmakaren
Döden
En röst		 Lycko-Pers resa
August Strindberg		 Göran Gentele Dramaten
Tulpan Sanningens pärla
Zacharias Topelius		 Keve Hjelm Dramaten
Mark Smeaton En dag av tusen (Anne of the Thousand Days)
Maxwell Anderson
Olof Molander Dramaten
1950 Bonden Brand
Henrik Ibsen		 Alf Sjöberg Dramaten
Den lille gubben Tokiga grevinnan (La folle de chaillot)
Jean Giraudoux		 Olof Molander Dramaten
Hertig Carl Erik XIV
August Strindberg		 Alf Sjöberg Dramaten
1951 Pirkko Det lyser i kåken
Björn-Erik Höijer		 Ingmar Bergman Dramaten[12]
Matthew Skipps Kvinnan bör inte brännas (The lady's not for burning)
Christopher Fry		 Alf Sjöberg Dramaten
Presidenten
Wilhelm Fyring, arrendator på prästgården
Assessorn		 Amorina
Carl Jonas Love Almqvist		 Alf Sjöberg Dramaten
1953 Moonface Martin Saken är Oscar (Anything Goes)
P.G. Wodehouse, Guy Bolton och Cole Porter		 Georg Funkquist Oscarsteatern[13]
1955 Sakini Thehuset Augustimånen (The Teahouse of the August Moon)
John Patrick		 Palle Granditsky Uppsala stadsteater[14]
Taddeus Judas (Un nommé Judas)
Claude-André Puget och Pierre Bost		 Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[15]
1956 Boyfriend (The Boy Friend)
Sandy Wilson		 Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[16]
1957 Krister Langton Domaren
Vilhelm Moberg		 Per-Axel Branner Intiman[17]
1958 Mortimer Brewster Arsenik och gamla spetsar (Arsenic and Old Lace)
Joseph Kesselring		 Olof Thunberg Intiman[18]
1961 Firs, en gammal betjänt Körsbärsträdgården (Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad)
Anton Tjechov		 Bengt Ekerot Stockholms stadsteater
Gotthardt Paulsson Tuppfäktning
Erik Müller		 Per Verner-Carlsson Stockholms stadsteater
Dirigenten för manskören Lysistrate (Λυσιστράτη, Lysistrátē)
Aristofanes		 Hans Dahlin Stockholms stadsteater
1962 Kapten Bernhard Sagoprinsen
Vilhelm Moberg		 Carl Johan Ström Stockholms stadsteater
1963 Vasco Bara en barberare (Histoire de Vasco)
Georges Schehadé		 Lars-Levi Laestadius Stockholms stadsteater
Holm Lax, lax, lerbak
Alf Henrikson		 Carl Johan Ström Stockholms stadsteater
1964 Giovanni Han hade två pistoler med svarta och vita ögon (Aveva due pistole con gli occhi bianchi e neri)
Dario Fo		 Hans Dahlin Stockholms stadsteater
Herr Blankensee Skärmarna (Les Paravents)
Jean Genet		 Per Verner-Carlsson Stockholms stadsteater
Medverkande Å vilket härligt krig (Oh, what a lovely war)
Charles Chilton 		Jackie Söderman Dramaten
Jörgen Tesman Hedda Gabler
Henrik Ibsen		 Ingmar Bergman Dramaten[19]
1965 Kammarherren Yvonne, prinsessa av Bourgogne (Iwona, księżniczka Burgunda)
Witold Gombrowicz		 Alf Sjöberg Dramaten
1967 Den gamle
Harlekinen
Andre spelaren		 Om fem år (Asi que pasen cinco años)
Federico Garcia Lorca		 Donya Feuer Dramaten
1969 Jonathan Jeremiah Peachum Tolvskillingsoperan (The Teahouse of the August Moon)
Kurt Weill och Bertolt Brecht		 Alf Sjöberg Dramaten
Herr Schultz Cabaret
John Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff		 Lars Amble Maximteatern[20]
1970 Trädgårdsmästaren Brända tomten
August Strindberg		 Alf Sjöberg Dramaten
1971 Åsbrant Sol, vad vill du mig?
Birger Norman		 Ingvar Kjellson Dramaten
1972 Relling
Vaktmästare Jensen		 Vildanden
Henrik Ibsen		 Ingmar Bergman Dramaten[21]
1974 Erik Madsen Den jäktade (Den stundesløse)
Ludvig Holberg		 Henning Moritzen Dramaten
1976 Elmgren Chez nous
Per Olov Enquist och Anders Ehnmark		 Lars Göran Carlson Dramaten
1977 Aleksej Kirillov Onda andar (Бесы, Bésy)
Fjodor Dostojevskij 		Ernst Günther Dramaten
1979 Lenin Kollontaj
Agneta Pleijel		 Alf Sjöberg Dramaten
1980 Ernst Heinrich Ernersti, "Einstein" Fysikerna (Die Physiker)
Friedrich Dürrenmatt		 Per Sjöstrand Dramaten
1986 Röst Vändpunkt noll
Michael Druker		 Richard Looft Teater Förlåt[22]
1987 Aktör Drottningens juvelsmycke
Carl Jonas Love Almqvist		 Peter Oskarson Dramaten
1988 Lars Siggesson, riksmarsk
Värdshusvärden		 Mäster Olof
August Strindberg		 Lennart Hjulström Dramaten
1990 Anfelt Amorina
Carl Jonas Love Almqvist		 Peter Stormare Dramaten
1993 Medverkande Sista skriket
Ingmar Bergman		 Ingmar Bergman Dramaten
1997 En man Körsbärsträdgården (Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad)
Anton Tjechov		 Peter Langdal Dramaten
1998 Tredje guden
Farfadern		 Den goda människan från Sezuan (Der gute Mensch von Sezuan)
Bertolt Brecht		 Thorsten Flinck Dramaten
1999 Perukmakare Ström Markurells i Wadköping
Hjalmar Bergman		 Peter Dalle Dramaten
2003 Den vita drottningen Alice i Underlandet (Alice's Adventures in Wonderland)
Lewis Carroll, Lucas Svensson och Ole Anders Tandberg		 Ole Anders Tandberg Dramaten
2005 Den dödsdömde Sultanens hemlighet (alʼSultan al-hair)
Tawfiq al-Hakim		 Eva Bergman Dramaten
2009 Shallow Muntra fruarna i Windsor (The Merry Wives of Windsor)
William Shakespeare		 John Caird Dramaten
Ur ett övergivet arbete (From an abandoned work)
Samuel Beckett		 Karl Dunér Helsingborgs stadsteater/
Dramaten
2010 Huvudet (röst) Zéb-un-Nisá
Willy Kyrklund		 Karl Dunér Helsingborgs stadsteater
2013 Firs Körsbärsträdgården (Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad)
Anton Tjechov		 Eirik Stubø Stockholms stadsteater

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Teater
1971 Sol, vad vill du mig?
Birger Norman Dramaten
Lycko-Pers resa
August Strindberg Dramaten
1972 Dr Burkes egendomliga eftermiddag
Podivné odpoledne dr. Zvonka Burkeho		 Ladislav Smoček(en) Dramaten
1973 Spel i pupill
Fritz Sjöström Dramaten
1986 Tilltal
Talking With		 Jane Martin Dramaten
Damorkestern
L'Orchestre		 Jean Anouilh Dramaten
1989 En kväll i det nya Stockholm
Caj Lundgren Dramaten
1991 I nöd och lust
Georges Feydeau Dramaten

Radioteater

[redigera | redigera wikitext]

Roller

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi
1952 Fästmannen Arne Boström Hillmans semester: Vatten över huvet
Folke Mellvig		 Lars Madsén[23]
1958 Personalchefen Flyg fula fluga...
Folke Mellvig		 Carl-Otto Sandgren[24]
1963 Nisse Anderfors, direktör i bilbranschen Trivselmyra story
Lars Björkman		 Hans Lagerkvist[25]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990: Kjellson, Anders Ingvar Kjell
  2. ^ ”Skådespelaren Ingvar Kjellson död”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article20054687.ab. Läst 20 december 2014. 
  3. ^ Sveriges dödbok 1830-2020, Sveriges släktforskarförbund
  4. ^ [a b] Svenska släktkalendern. Årg. 24 (1984). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. 1984. sid. 227–229. Libris 3684386. ISBN 91-34-50485-0 
  5. ^ [a b c d] ”Ingvar Kjellson”. Svensk filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=62109&iv=BIOGRAPHY. Läst 21 juli 2013. 
  6. ^ ”Arkivet Rollboken – Dramaten”. Dramatens rollbok. Arkiverad från originalet den 24 december 2014. https://web.archive.org/web/20141224074432/http://www.dramaten.se/Medverkande/Rollboken/Person/151/. Läst 20 december 2014. 
  7. ^ ”Ingvar Kjellson”. Stockholms stadsteater. http://www.stadsteatern.stockholm.se/medverkande/medverkande.asp?id=00003333. Läst 21 juli 2013. 
  8. ^ Helsingborgs Dagblad 9 november 2009, "Ingvar Kjellson uruppför Beckett" Arkiverad 21 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ ”Tro, hopp och livslång teater”. Helsingborgs Dagblad. http://hd.se/mer/2012/09/29/tro-hopp-och-livslang-teater. Läst 20 december 2014. 
  10. ^ ”Firar 90 år – med en ny roll”. Mitt i. Arkiverad från originalet den 20 december 2014. https://web.archive.org/web/20141220155916/http://mitti.se/firar-90-ar-med-en-ny-roll/. Läst 20 december 2014. 
  11. ^ SvenskaGravar
  12. ^ ”Det lyser i kåken”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/det-lyser-i-k%C3%A5ken. Läst 17 oktober 2015. 
  13. ^ Hl (22 maj 1953). ”Crazy på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-05-22/136/15. Läst 11 juli 2015. 
  14. ^ Barbro Hähnel (9 oktober 1955). ”Tehuset i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-09-10/245/11. Läst 22 augusti 2015. 
  15. ^ S. B-l (10 december 1955). ”Judasdrama i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-12-10/335/17. Läst 29 januari 2022. 
  16. ^ Hl (17 maj 1956). ”Crazyoperett i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-05-17/132/14. Läst 29 januari 2022. 
  17. ^ Ebbe Linde (28 december 1957). ”Vilhelm Mobergs 'Domaren'”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/tidning/1957-12-28/352/8. Läst 15 mars 2017. 
  18. ^ S. B-l (18 april 1958). ”Arsenik och gamla spetsar”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-04-18/104/18. Läst 21 juli 2018. 
  19. ^ ”Hedda Gabler”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/hedda-gabler. Läst 20 oktober 2015. 
  20. ^ Barbro Hähnel (27 september 1969). ”'Cabaret' på Maxim: Personlig och slagkraftig”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-09-27/262/15. Läst 22 augusti 2015. 
  21. ^ ”Vildanden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vildanden. Läst 14 oktober 2015. 
  22. ^ Ingegärd Waaranperä (19 oktober 1986). ”Föfattaren i fel element: Förödande Beckettskt”. Dagens Nyheter: s. 21. https://arkivet.dn.se/tidning/1986-10-19/284/21. Läst 10 februari 2022. 
  23. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 13 september 1952. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-09-13/249/20. Läst 19 december 2021. 
  24. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 27 december 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-12-27/350/22. Läst 19 december 2021. 
  25. ^ ”TV och radio”. Dagens Nyheter: s. 37. 18 maj 1963. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-05-18/134/37. Läst 20 mars 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ingvar_Kjellson&oldid=56440996”