Hoppa till innehållet

Gaby Stenberg

Från Wikipedia
För rymdfysikern Gabriella Stenberg Wieser, se Gabriella Stenberg Wieser.
Gaby Stenberg
Gaby Stenberg år 1951.
Gaby Stenberg år 1951.
FöddIda Gabriella Stenberg
9 januari 1923
Tokyo, Japan
Död20 september 2011 (88 år)
Oscars församling, Stockholm, Sverige
Aktiva år1936–2003
MakeFredrik Koch
(1962–1983; hans död)
SläktingarIda Trotzig (mormor)
Betydande roller
Elinor Dahlén / Beatrice Dahlén i Rederiet
IMDb SFDb

Ida Gabriella Gaby Stenberg Koch, tidigare Ida Gabriella Stenberg, född 9 januari 1923 i Tokyo, död 20 september 2011 i Oscars församling i Stockholm,[1][2][3] var en svensk skådespelare som medverkade i cirka 40 filmer samt i ett stort antal roller vid Malmö stadsteater. På senare år blev hon känd för sina roller som Elinor och Beatrice Dahlén i tv-serien Rederiet.

Utbildning och annan verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Gaby Stenberg var dotter till Sven Stenberg (1881–1939) och Inez Trotzig (1894–1979). Sven Stenberg var en svensk affärsman som var verksam för handelshuset Gadelius i Japan; familjen flyttade dock hem till Sverige efter den stora jordbävningen, samma år som Gaby föddes. Hon gick i pianoskola vid Richard Anderssons musikskola och tog sånglektioner för Adelaide von Skilondz.[4] Hon filmdebuterade redan 1936 i Bombi Bitt och jag och fick en större roll i Sigge Nilsson och jag (1938). Sin teaterutbildning fick hon vid Willy Koblancks teaterskola 1939–1942.[5] Under ett scenuppehåll från 1962 avlade hon filosofie kandidatexamen i fonetik 1978 i Lund.[5] Hon vikarierade som logoped i Malmö och var verksam som lärare vid Vadstena-Akademien 1983–1992.

Stenberg har även medverkat till att ett tiotal ur hennes mormors, Ida Trotzig, samlade Japanska sagor från 1911 gavs ut i nyutgåva 1996 med tidigare inte återgivna originalillustrationer av Trotzig.

Scenkarriär

[redigera | redigera wikitext]

Hon gjorde sin scendebut hos Gustav Wally i operetten BlåjackorOscarsteatern 1942. Hon har gjort bortåt 40 filmroller, oftast inom den lättsamma genren med motspelare som bland annat Nils Poppe och Åke Söderblom. Hon gjorde även karriär som sångerska och spelade in ett flertal grammofonskivor. I slutet av 1950-talet gjorde hon en egen TV-serie Gaby Stenberg och en flygel, där hon ackompanjerade sig själv.

År 1944 medverkade hon vid Malmö stadsteaters invigning som Titania i En midsommarnattsdröm.[5]

En förförisk Gaby Stenberg spelade Titania i Shakespeares En midsommarnattsdröm vid öppningspremiären på Malmö stadsteater 1944.

År 1954 spelade hon Hanna Glavari i Glada änkan av Lehár, regi Ingmar Bergman.[4] Hon var engagerad vid Malmö stadsteater samt olika teatrar i Stockholm och Köpenhamn fram till 1962, då hon drog sig tillbaka helt från teatervärlden för att ägna sig åt familjen.[4] Hennes comeback dröjde ända till 1985, då hon spelade mot Jan Malmsjö i musikalen La Cage aux folles i Malmö.[5] Därefter framträdde hon en hel del på film och i TV, bland annat i Goda grannar (1987), Sunes jul (1991) och långköraren Rederiet 1992 och 1994–2002.

Stenberg var gift med kirurgen docent Fredrik Koch (1907–1983), son till professor John Koch, från 1962 fram till hans död 1983. De är begravda på Norra kyrkogården i Lund.[6]

År Roll Produktion Regi Teater
1942 Blåjackor
Lajos Lajtai, André Barde och Lauri Wylie
Leif Amble-Naess Oscarsteatern[7]
1944 Titania En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
Vår unge
Jean de Létraz
Anders Frithiof Malmö stadsteater
Aouda Jorden runt på 80 dagar
Jules Verne
Alf Henrikson Malmö stadsteater
1945 Markens gud
Paul Green
Knut Hergel Malmö stadsteater
Vi äro ga-skåningar alla/Lysistrate
Aristofanes och Karl Gerhard
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
Pygmalion
George Bernard Shaw
Knut Hergel Malmö stadsteater
Hjärtan och njurar
John Patrick
Gösta Terserus Malmö stadsteater
1946 Lyckan kommer
Alf Henrikson
Sam Besekow Malmö stadsteater
Estelle Slutna dörrar
Jean-Paul Sartre
John Price Malmö stadsteater
Blodsbröllop
Federico Garcia Lorca
Sam Besekow Malmö stadsteater
Mia Rakel och biografvaktmästaren
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[8]
Så tuktas en argbigga
William Shakespeare
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
Medverkande Dagmar Revyen Jon Iversen Dagmar Teatret, Köpenhamn[9]
1947 Krigsmans erinran
Herbert Grevenius
Arne Lydén Malmö stadsteater
Cirkus Sanger
Margaret Kennedy och Basil Dean
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
På tre man hand
Jens Locher
Oscar Winge Malmö stadsteater
Lady Windermere Solfjädern
Oscar Wilde
Martha Lundholm Vasateatern[10]
1948 Svanhild Kärlekens komedi
Henrik Ibsen
Martha Lundholm Vasateatern[11]
Flickan från Lothringen
Maxwell Anderson
Riksteatern[3]
1949 Medverkande Söder ställer ut, revy
Kar de Mumma, Nils Perne och Sven Paddock
Sven Paddock
Egon Larsson
Södra Teatern[12]
1950 Medverkande Farväl till 40-talet, revy
Kar de Mumma
Sven Paddock Södra Teatern[13][3]
Medverkande Fiffer-Revyen Kai Wilton
Niels Bjørn Larsen
Dagmar Teatret, Köpenhamn[14]
1951 Medverkande Lige i Centrum revy Dagmar Teatret, Köpenhamn[15]
Lilli Vanessi/Katarina Kys mig Kate
Cole Porter, Samuel och Bella Spewack
Edvin Tiemroth Nørrebro Teater, Köpenhamn[16]
1952 Eva Høeg For åbent tæppe Mogens Brandt Nørrebros Teater[17]
1954 Hanna Glawari Glada änkan
Franz Lehár, Leo Stein och Viktor Léon
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[18]
Fröken Spöksonaten
August Strindberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[19]
Dårskapens timme
Anna Bonacci
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
1955 Lotusblomman Tehuset Augustimånen
John Patrick
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[20][21]
1957 Susan Smith No, No, Nanette
Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving Caesar
Egon Larsson Oscarsteatern[22][3]
1958 Helene Den skønne Helene
Jacques Offenbach
Kai Wilton Det Kongelige Teater[23]
1985 Jacqueline La Cage Aux Folles
Harvey Fierstein och Jerry Herman
Malmö stadsteater
1990 Madame de Rosemond Farliga förbindelser
Christopher Hampton
Brigitte Ornstein Dramaten
Prostinnan Kalas i Lönneberga
Astrid Lindgren
Jan-Olof Strandberg Dramaten
År Roll Produktion Regi
1950 Kajsa Larsson Hillmans detektivbyrå: Alias Henry Grundt
Folke Mellvig
Lars Madsén[24]
Kajsa Larsson Hillmans detektivbyrå: Melodimysteriet
Folke Mellvig
Lars Madsén[25]
Kajsa Larsson Hillmans detektivbyrå: Naturlig död?
Folke Mellvig
Lars Madsén[26]
Kajsa Larsson Hillmans detektivbyrå: Vattengraven
Folke Mellvig
Lars Madsén[27]
  1. ^ TT-Spektra (21 september 2011). ”Gaby Stenberg har avlidit”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/gaby-stenberg-har-avlidit. Läst 21 september 2011. 
  2. ^ Anjou, Michael (21 september 2011). ”Gaby har tystnat”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111008133852/http://www.sydsvenskan.se/familj/dodsfall/article1548366/Gaby-Stenberg-har-tystnat.html. Läst 27 september 2011. 
  3. ^ [a b c d] Wigardt, Gaby (21 september 2011). ”Gaby Stenberg har avlidit”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/gaby-stenberg-har-avlidit_6488082.svd. Läst 27 september 2011. 
  4. ^ [a b c] Gaby StenbergSvensk Filmdatabas hämtdatum 2 februari 2010
  5. ^ [a b c d] Rainer, Lena (7 januari 2008). ”Memoarerna nästa projekt”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2008-01-07/memoarerna-nasta-projekt. Läst 2 februari 2010. 
  6. ^ SvenskaGravar
  7. ^ ”'Blåjackor' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 22. 20 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-20/50/22. Läst 15 augusti 2015. 
  8. ^ ”Rakel och biografvaktmästaren”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rakel-och-biografvaktm%C3%A4staren. Läst 15 oktober 2015. 
  9. ^ ”Dagmarrevyen 1946”. Arkiverad från originalet den 28 september 2015. https://web.archive.org/web/20150928061831/http://www.danskfilmogteater.dk/teatertitler/Dagmarteatret/dagmarrevyen_1946.htm. Läst 2 maj 2015. 
  10. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 230. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  11. ^ ”Kärlekens komedi”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14122&pos=447. Läst 5 maj 2016. 
  12. ^ Perpetua (2 januari 1949). ”Revynytt på tre fronter: Ögonfägnad på Södran”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-01-02/1/12. Läst 14 februari 2016. 
  13. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. sid. 145. Libris 8081302 
  14. ^ ”Dagmarrevyen 1950”. Arkiverad från originalet den 28 september 2015. https://web.archive.org/web/20150928065500/http://www.danskfilmogteater.dk/teatertitler/Dagmarteatret/dagmarrevyen_1950.htm. Läst 2 maj 2015. 
  15. ^ ”Dagmarrevyen 1951”. Arkiverad från originalet den 28 september 2015. https://web.archive.org/web/20150928054340/http://www.danskfilmogteater.dk/teatertitler/Dagmarteatret/dagmarrevyen_1951.htm. Läst 2 maj 2015. 
  16. ^ Kys mig Kate”. Arkiverad från originalet den 28 september 2015. https://web.archive.org/web/20150928071008/http://www.danskfilmogteater.dk/teatertitler/norrebros_teater/kys_mig_kate.html. Läst 2 maj 2015. 
  17. ^ ”For åbent tæppe”. Arkiverad från originalet den 28 september 2015. https://web.archive.org/web/20150928065503/http://www.danskfilmogteater.dk/teatertitler/norrebros_teater/for_abent_tappe.html. Läst 2 maj 2015. 
  18. ^ ”Glada änkan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/glada-%C3%A4nkan. Läst 17 oktober 2015. 
  19. ^ ”Spöksonaten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sp%C3%B6ksonaten. Läst 17 oktober 2015. 
  20. ^ ”Tehuset Augustimånen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tehuset-augustim%C3%A5nen. Läst 15 oktober 2015. 
  21. ^ Sven Barthel (6 februari 1955). ”Ingmar Bergmans tehus”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-02-06/35/18. Läst 22 augusti 2015. 
  22. ^ ”No No Nanette”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25018&pos=108. Läst 15 juni 2015. 
  23. ^ ”Den skønne Helene”. Arkiverad från originalet den 28 september 2015. https://web.archive.org/web/20150928071011/http://www.danskfilmogteater.dk/teatertitler/Det%20Kongelige%20Teater/D/1900-1999/den_skonne_helene_1958.html. Läst 2 maj 2015. 
  24. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 18. 21 januari 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-01-21/19/18. Läst 19 december 2021. 
  25. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 1 juli 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-07-01/173/14. Läst 19 december 2021. 
  26. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 12. 15 juli 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-07-15/187/12. Läst 19 december 2021. 
  27. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 29 juli 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-07-29/201/14. Läst 19 december 2021. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]