Hoppa till innehållet

Cygnus NG-18

Från Wikipedia
S.S Sally Ride
Cygnus NG-18 Patch.png
BeställareNASA
Uppkallad efterSally Ride
TillverkareNorthrop Grumman
Thales Alenia Space
ModellCygnus förstärkt
OperatörNorthrop Grumman
Färdens tid166 dag
NSSDC-ID2022-149A[1]
Uppskjutning
StartplatsMARS LP-0A, Wallops Flight Facility
RaketAntares 230+
Uppskjutning7 november 2022,
10:32:42 UTC
Återinträde
Återinträde22 april 2023,
03:12 UTC
Omloppsbana
Banlutning51,6°
Dockning
RymdstationISS
Greppad9 november 2022,
10:20 UTC
Dockning9 november 2022,
13:05 UTC
DockningsportUnity, nadir
Ur dockning21 april 2023,
08:37 UTC
Släppt21 april 2023,
11:22 UTC
Tid dockad163 dag
Kronologi
Föregående uppdrag
Cygnus NG-17 		Nästa uppdrag
Cygnus NG-19

Cygnus NG-18 var en flygning av en av företaget Northrop Grummans Cygnus rymdfarkoster till Internationella rymdstationen (ISS). Farkosten sköts upp med en Antares 230+ raket, från Wallops Flight Facility i Virginia, den 7 november 2022.[2]

Farkosten kallas S.S. Sally Ride och är uppkallad efter den avlidna amerikanska astronauten Sally Ride.

Den 9 november 2022 dockades farkosten med rymdstationen med hjälp av Canadarm2.

Målet med flygningen var att leverera material och förnödenheter till ISS.

Den lämnade rymdstationen den 21 april 2023 och brann upp i jordens atmosfär den 22 april 2023.

Problem

[redigera | redigera wikitext]

Strax efter uppskjutningen, vecklades inte en av farkostens två solpaneler, ut. Man gjorde bedömningen att det inte skulle påverka dockningen med rymdstationen. Rymdsonden Lucy som använder samma typ av solpaneler, drabbades 2021 av ett liknande problem.[3]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=2022-149A. Läst 5 december 2022. 
  2. ^ Rob Garner (6 november 2022). ”Today’s Launch Postponed” (på engelska). NASA. https://blogs.nasa.gov/ng-crs-18/2022/11/06/todays-launch-postponed/. Läst 6 november 2022. 
  3. ^ Jeff Foust (7 november 2022). ”Cygnus solar array fails to deploy” (på engelska). SpaceNews. https://spacenews.com/cygnus-solar-array-fails-to-deploy/. Läst 5 december 2022. 
v • r
USA Cygnus
Avslutade
Orb-D1 · Orb-1 · Orb-2 · OA-4 · OA-6 · OA-5 · OA-7 · OA-8E · OA-9E · NG-10 · NG-11 · NG-12 · NG-13 · NG-14 · NG-15 · NG-16 · NG-17 · NG-18 · NG-19 · NG-20
Cygnus
Misslyckad
Pågår
Planerade
NG-22 · NG-23 · NG-24 · NG-25
Raketer
Övrigt
v • r
Obemannade flygningar till ISS
2000-2004
1P • 2P • 3P • 4P • 5P • 6P • 7P • 8P · 9P • 10P • 11P • 12P • 13P • 14P • 15P • 16P



2005-2009
17P • 18P • 19P • 20P • 21P • 22P • 23P • 24P • 25P • 26P • 27P • 28P • ATV‑1 • 29P • 30P • 31P • 32P • 33P • 34P • HTV‑1
2010-2014
35P • 36P • 37P • 38P • 39P • 40P • HTV‑2 • 41P • ATV‑2 • 42P • 43P · 44P† · 45P • 46P • ATV‑3 • 47P • SpX-D • HTV‑3 • 48P • SpX-1 • 49P • 50P • SpX-2 • 51P • ATV‑4 • 52P • HTV‑4 • Orb‑D1 • 53P • Orb‑1 • 54P • 55P • SpX‑3 • Orb‑2 • 56P • ATV‑5 • SpX‑4 · Orb‑3† · 57P
2015-2019
SpX‑5 • 58P • SpX‑6 · 59P† · SpX‑7† · 60P • HTV‑5 • 61P • OA‑4 • 62P • OA‑6 • 63P • SpX‑8 • 64P • SpX‑9 • OA‑5 · 65P† · HTV‑6 • SpX‑10 • 66P • OA‑7 • SpX‑11 • 67P • SpX‑12 • 68P • OA‑8E • SpX‑13 • 69P • SpX‑14 • OA‑9E • SpX‑15 • 70P • HTV‑7 • 71P • NG‑10 • SpX‑16 • SpX-DM1 • 72P • NG‑11 • SpX‑17 • SpX‑18 • 60S • HTV‑8 • 73P · Boe-OFT† · SpX‑19 • NG‑12 • 74P
2020-2024
SpX‑20 • NG‑13 • HTV‑9 • NG‑14 • SpX‑21 • NG‑15  · 75P • 76P • SpX‑22 • 77P • 78P • NG‑16 • SpX‑23 • SpX‑24 • Boe-OFT 2 • 79P • NG‑17 • 80P • SpX‑25 • 81P • SpX‑26 • 82P • CRS‑27 • NG‑18 • CRS‑28 • 83P • NG‑19 • CRS‑29 • 84P • 85P • 86P • NG‑20 • CRS‑30
Pågår
87P • 88P
Planerade
NG‑21 • 89P • NG‑22 • HTV‑X1 • CRS‑31 • 90P • NG‑23 • CRS‑32 • NG‑24 • CRS‑33 • NG‑25 • CRS‑34 • CRS‑35
Farkoster
Progress • Sojuz • ATV • HTV • Dragon • Dragon 2 • Cygnus • (Dream Chaser)
† misslyckades att nå rymdstationen
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Cygnus_NG-18&oldid=55934540”