11 maj

	◄◄ ◄ 11 maj ► ►►
	Veckodag 2024: Lördag
	Apr · Maj · Jun
	Årets 131:a dag; (132:a under skottår); 234 dagar till årets slut;
	2024
	Alla datum
Månader
	Januari • Februari • Mars
	April • Maj • Juni • Juli
	Augusti • September • Oktober
	November • December
	På Wikimedia Commons; finns media som rör 11 maj ; Se även Mall:11 maj

11 maj är den 131:a dagen på året i den gregorianska kalendern (132:a under skottår). Det återstår 234 dagar av året.

Namnsdagar

I den svenska almanackan

Nuvarande – Märta och Märit
Föregående i bokstavsordning
- Mamertus – Namnet fanns, till minne av en fransk biskop på 400-talet, som blev helgonförklarad efter sin död, på dagens datum före 1901, då det utgick.
- Meta – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Måns – Namnet förekom på dagens datum på 1790-talet, men utgick sedan. 1986 infördes det på 19 augusti, där det har funnits sedan dess.
- Märit – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
- Märta – Namnet infördes 1753 på 26 juli, då det ersatte den äldre namnformen Martha. 1830 återinfördes Martha på det datumet, varvid Märta utgick. 1901 återinfördes det på dagens datum och har funnits där sedan dess.
- Natanael – Namnet infördes 1680 på 15 september, där det fanns fram till 1901. Därefter flyttades det till 22 december, där det har funnits sedan dess. Det förekom också på dagens datum på 1770-talet.
Föregående i kronologisk ordning
- Före 1901 – Mamertus, Natanael och Måns
- 1901–1985 – Märta
- 1986–1992 – Märta, Märit och Meta
- 1993–2000 – Märta och Märit
- Från 2001 – Märta och Märit
Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

Nuvarande^[1] (revidering 2020) – Kennet, Kent, Ken

I föregående i revideringar^[2]
- 1929 – Charlotta
- 1950 – Göte
- 1964 – Göte
- 1973 – Kennet
- 1989 – Kennet
- 1995 – Kennet, Kent
- 2000 – Kennet, Kent
- 2005 – Kennet, Kent
- 2010 – Kennet, Kent
- 2015 – Kennet, Kent, Ken
- 2020 – Kennet, Kent, Ken

Händelser

330 – Den romerske kejsaren Konstantin den store låter officiellt flytta romerska rikets huvudstad från Rom till Bysantion vid Bosporen, efter att han under de senaste fyra åren har låtit bygga upp den antika staden till en modern stad, som kan fungera som imperiets huvudstad. Han har valt platsen utifrån dess strategiska läge, då det är en hamnstad i nära anslutning till både Mindre Asien och floden Donau, och ger officiellt staden namnet Nya Rom (latin: Nova Roma), men det gängse namnet blir snart Konstantinopel, uppkallat efter honom själv.
824 – Sedan Paschalis I har avlidit den 11 februari väljs Eugenius II till påve.
1525 – En här av upproriska bönder, som vill avsätta den nytillträdde danske kungen Fredrik I och återinsätta Kristian II på den danska tronen, blir besegrad av kungliga styrkor i slaget vid Bunketofta utanför Helsingborg i Skåne. De kungliga trupperna, som leds av holsteinaren Johan Rantzau, dödar 2000 bönder och tillfångatar 1500. När Rantzaus styrkor efter sex veckors belägring också intar borgen i Landskrona, som hålls av anhängare till Kristian, är upproret över.^[3]
1745 – Under det pågående österrikiska tronföljdskriget blir en allierad styrka (bestående av nederländska, brittiska, hannoveranska och österrikiska trupper) på 52 000 man besegrad av en fransk armé på 50 000, ledd av kung Ludvig XV i slaget vid Fontenoy i Belgien. Förlusterna blir ungefär lika stora på båda sidor (omkring 7000 man) och den franska segern leder till att fransmännen får kontroll över Belgien.
1812 – Den brittiske premiärministern Spencer Perceval blir mördad i underhusets lobby av den ruinerade affärsmannen John Bellingham, som hyser agg mot regeringen, för att han inte har fått det skadestånd han anser sig ha rätt till, sedan han har suttit oskyldigt fängslad i Ryssland. Till en början fruktar man, att mordet är inledningen på ett uppror mot regeringens politik, men snart står det klart, att Bellingham har agerat ensam och då han vägrar åberopa galenskap för sin handling befinns han skyldig till mord och avrättas genom hängning den 18 maj. Robert Jenkinson blir ny premiärminister och tillträder 8 juni.
1818 – Ungefär tre månader efter sitt trontillträde (5 februari) kröns Karl XIV Johan till svensk kung i Stockholms storkyrka. Den 7 september kröns han också till kung av Norge i Nidarosdomen i Trondheim.
1858 – Östra halvan av Minnesotaterritoriet upptas som den 32:a delstaten i den amerikanska unionen och får namnet Minnesota. Därmed upphör territoriet som administrativ^[4] enhet och återstoden blir ”oorganiserat territorium” (engelska: unorganized territory) i tre år, innan det blir en del av Dakotaterritoriet.
1922 – Tre månader efter att Marconi's Wireless Telegraph Company den 14 februari har fått licens att återuppta sina experimentsändningar av radio får företaget en ny licens för radiosändningar. Därmed kan man flytta sändningarna från den lilla stuga i Writtle utanför Chelmsford, där man dittills har hållit hus, till företagets adress i London. Redan fem dagar senare börjar ytterligare ett företag sända radio i Storbritannien och den 18 oktober samma år grundas British Broadcasting Company, som 1927 ombildas till British Broadcasting Corporation (BBC).
1930 – Lillaverkemeteoritens nedslag, ett av få bevittnade meteoritnedslag i Sverige
1949 – Israel blir medlem i Förenta nationerna, ett år efter att landet har utropats som självständig stat.
1960 – Fyra israeliska Mossadagenter arresterar den tyske nazisten och krigsförbrytaren Adolf Eichmann i Argentinas huvudstad Buenos Aires. Sedan krigsslutet 1945 har Eichmann levt i staden under namnet Ricardo Klement och det har tagit den israeliska säkerhetstjänsten flera år att spåra honom. Efter protester från Argentina, då israelerna har handlat i hemlighet och utan tillstånd från den argentinska regeringen, förs Eichmann till Israel, där han ställs inför rätta och sedermera döms för krigsförbrytelser under andra världskriget, samt avrättas två år senare.
1987 – Världens första hjärt-lungtransplantation genomförs i Baltimore i USA, när läkaren Bruce Reitz opererar in ett nytt hjärta och en ny lunga i patienten Mary Gohlke. Världens första hjärttransplantation har genomförts i Sydafrika 1967, men detta blir första gången en lunga transplanteras.
1990 – 25-årige Mikael Reuterswärd och 26-årige Oskar Kihlborg blir de första svenskarna som lyckas bestiga världens högsta berg Mount Everest, 37 år efter världens första lyckades bestigning av toppen.

Födda

1366 – Anna av Böhmen, Englands drottning från 1382 (gift med Rikard II)
1720 – Baron von Münchhausen, tysk adelsman, officer och anekdotberättare
1752 – Johann Friedrich Blumenbach, tysk antropolog, känd som den fysiska antropologins fader
1762 – Jacob Johan Anckarström, svensk militär, känd som kung Gustav III:s mördare (avrättad 1792)
1765 – Johann Georg Lehmann, tysk kartograf
1811 – Chang och Eng Bunker, berömda siamesiska tvillingar (döda 1874)
1817 – Fanny Cerrito, italiensk ballerina och koreograf
1852 – Charles W. Fairbanks, amerikansk republikansk politiker, senator för Indiana 1897–1905, USA:s vicepresident 1905–1909
1862 – Franklin S. Billings, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1925–1927
1870 – Otto von Friesen, svensk runolog och professor, ledamot av Svenska Akademien 1929-1942
1871 – Stjepan Radić, kroatisk politiker, partiledare för Kroatiska bondepartiet från 1904
1881 – Theodore von Kármán, ungersk forskare
1884 – Otto Schultze, tysk sjömilitär, generalamiral 1942
1887 – Paul Wittgenstein, österrikisk pianist
1888 – Irving Berlin, rysk-amerikansk kompositör och textförfattare
1889 – William Purington Cole, amerikansk demokratisk politiker och jurist, kongressledamot 1927–1929 och 1931–1942
1892 – Margaret Rutherford, brittisk skådespelare
1896 – Mary Johnson, svensk skådespelare
1898 – Sven Nilsson, svensk skådespelare och operasångare (bas)
1900 – Norris Cotton, amerikansk republikansk politiker, senator för New Hampshire 1954–1974 och 1975
1902 – Louis Klein Diamond, rysk-amerikansk barnläkare
1904 – Salvador Dalí, spansk surrealistisk målare
1906 – Jacqueline Cochran, amerikansk pilot
1909 – Lyle Boren, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1937–1947
1911
- Big Joe Turner, amerikansk rhythm & blues-sångare
- Phil Silvers, amerikansk skådespelare och komiker
1916 – Camilo José Cela, spansk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1989
1918
- Richard Feynman, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1965
- Sheila Burnford, brittisk-kanadensisk författare
1923 – Corrado Balducci, italiensk katolsk teolog
1924 – Antony Hewish, brittisk radioastronom, mottagare av Nobelpriset i fysik 1974
1925 – Rubem Fonseca, brasiliansk författare
1927
- Hans-Eric Hellberg, svensk författare
- Ulla Sjöblom, svensk skådespelare och sångare
1933
- Zoran Radmilović, serbisk skådespelare
- Ramon Sylvan, svensk tv-inspicient och skådespelare
1937 – Gun Allroth, svensk tv-journalist och tv-producent
1939 – Ardy Strüwer, svensk konstnär, komiker och manusförfattare
1941 – Malou Hallström, svensk skådespelare och tv-profil
1944 – Rolf Peterson, svensk tävlingskanotist, bragdmedaljör
1945 – Robert Grundin, svensk operasångare (tenor) och skådespelare
1946 – Jonas Bergström, svensk skådespelare
1952 – Shohreh Aghdashloo, iransk skådespelare
1957 – My Holmsten, svensk dansare och skådespelare
1963 – Gunilla Carlsson, svensk moderat politiker, Sveriges biståndsminister 2006–2013
1964 – Tim Blake Nelson, amerikansk skådespelare och regissör
1966
- Malin Berghagen, svensk skådespelare
- Christoph Schneider, tysk musiker, trumslagare i gruppen Rammstein
1970
- Caj Karlsson, svensk sångaren och låtskrivare
- Nicky Katt, amerikansk skådespelare
1971 – Robert Kaliňák, slovakisk politiker
1978 – Laetitia Casta, fransk supermodell och skådespelare
1982
- Jonathan Jackson, amerikansk skådespelare
- Cory Monteith, kanadensisk skådespelare
1983 – Holly Valance, australisk skådespelare och sångare
1984 – Andrés Iniesta, spansk fotbollsspelare
1986 – Abou Diaby, fransk fotbollsspelare
1989 – Giovani dos Santos, mexikansk fotbollsspelare
1993 – Elin Rubensson, fotbollsspelare, OS-silver 2016

Avlidna

1326 – Mats Kettilmundsson, svensk rikshövitsman och drots
1610 – Matteo Ricci, italiensk jesuit, missionär och sinolog
1621 – Johann Arndt, tysk teolog
1708 – Jules Hardouin-Mansart, fransk arkitekt
1763 – Ture Gabriel Bielke, svensk greve, krigare och statsman
1778 – William Pitt den äldre, brittisk whigpolitiker, Storbritanniens premiärminister
1812 – Spencer Perceval, brittisk torypolitiker, Storbritanniens finansminister och premiärminister
1845 – William H. Roane, amerikansk politiker, senator för Virginia
1849 – Juliette Récamier, fransk societetsdam och salongsvärd
1860 – Israel Hwasser, svensk läkare och professor, ledamot av Svenska Akademien
1866 – George Edmund Badger, amerikansk whigpolitiker, USA:s marinminister, senator för North Carolina
1871 – John Herschel, brittisk astronom
1874 – Franklin Buchanan, amerikansk sjömilitär, amiral i sydstaternas flotta 1862
1881 – Henri Frédéric Amiel, schweizisk professor och författare
1885 – Gilbert Carlton Walker, amerikansk politiker, guvernör i Virginia
1891 – Carl Wilhelm von Nägeli, schweizisk botaniker
1916 – Max Reger, tysk tonsättare och organist
1922 – Allen M. Fletcher, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont
1927 – Juan Gris, spansk målare, skulptör och tecknare
1930 – Nils Kreuger, svensk konstnär
1947 – Ture Rangström, svensk tonsättare
1961 – Uno Larsson, svensk statistskådespelare, fotograf och biografmaskinist
1962 – Hans Luther, tysk politiker och jurist, Tysklands rikskansler
1963 – Herbert S. Gasser, amerikansk fysiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1944
1971 – Ferenc Erdei, ungersk politiker och sociolog, Ungerns inrikesminister, jordbruksminister och justitieminister
1972 – Eric Malmlöf, svensk skådespelare
1973 – Lex Barker, amerikansk skådespelare
1976 – Alvar Aalto, finländsk arkitekt och formgivare
1979 – Barbara Hutton, amerikansk mångmiljardär och arvtagare
1981
- Odd Hassel, norsk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1969
- Bob Marley, jamaicansk reggaemusiker
1988 – Kim Philby, brittisk spion och dubbelagent
1992 – Kurt Bendix, svensk orkesterledare, dirigent och hovkapellmästare
1993 – Torsten Ullman, svensk sportskytt, bragdmedaljör
2001
- Douglas Adams, brittisk författare
- Lorentz Hedman, svensk journalist och chefredaktör
2003 – Noel Redding, brittisk basist/gitarrist, var medlem i The Jimi Hendrix Experience
2006
- Floyd Patterson, amerikansk boxare
- Michael Taliferro, amerikansk skådespelare och utövare av amerikansk fotboll
2007 – Malietoa Tanumafili II, kung av Samoa
2008 – John Rutsey, kanadensisk trumslagare i gruppen Rush 1968–1974
2009
- Abel Goumba, centralafrikansk politiker, Centralafrikanska republikens premiärminister
- Leonard Shlain, amerikansk hjärnkirurg och författare
2011 – Maurice Goldhaber, amerikansk fysiker
2013 – Uno Sandén, svensk tonsättare, körledare och organist
2017 – Elisabet Hermodsson, författare, konstnär, kulturjournalist och viskompositör
2018
- Bengt Nilsson (höjdhoppare), friidrottare, bragdmedaljör
- Ulla Sallert, svensk sångare och skådespelare

Källor

^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020.
^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020.
^ Dahl, Per (red): Svensk militärhistorisk atlas, s. 43, Hjalmarson & Högberg bokförlag, Stockholm, 2000. ISBN 91-89080-49-1
^ ”US States L-M” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/US_states_L-M.html#Minnesota. Läst 22 september 2012.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 11 maj.
Bilder & media

[1] ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020.

[2] ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020.

[3] Dahl, Per (red): Svensk militärhistorisk atlas, s. 43, Hjalmarson & Högberg bokförlag, Stockholm, 2000. ISBN 91-89080-49-1

[4] ”US States L-M” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/US_states_L-M.html#Minnesota. Läst 22 september 2012.

[1]

[2]

[3]

[4]