Wikipedia

Nederländerna

konstitutionell monarki i Västeuropa
(Omdirigerad från Nederländsk)
För regionen Nederländerna, se Nederländerna (region). För regionen Holland, se Holland (region).

Nederländerna (nederländska: Nederland (fil), IPA: /ˈne:dərlɑnt/, frisiska: Nederlân), traditionellt ofta kallat Holland, är ett land i Västeuropa.[7] Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna.

Nederländerna
Nederland
Flagga Statsvapen
Valspråk: Je maintiendrai
(franska för "Jag skall stå fast")
Nationalsång: Wilhelmus van Nassouwe[1]
läge
HuvudstadAmsterdam (formell), Haag (administrativ) 1
Största stad Amsterdam (cirka 918 000 inv.)
Officiellt språk Nederländska2
Statsskick Konstitutionell monarki
 -  Kung Willem-Alexander
 -  Premiärminister Dick Schoof
Nationalförsamling Generalstaterna
 -  Överhus Första kammaren
 -  Underhus Andra kammaren
Självständighet Spansk-nederländska kriget (av Spanien) 
 -  Deklarerad 26 juli 1581 
 -  Erkänd 30 januari 1648 
Yta
 -  Totalt 41 543 km²[2] (134:e)
 -  Vatten (%) 18,41 %
Demografi
 -  2019 års uppskattning 17 424 978[3] (64:e)
 -  Befolkningstäthet 520 inv./km² (26:e)
BNP (PPP) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 1,291 biljoner USD[4] (28:e)
 -  Per capita ▲ 72 973 USD[4] (13:e)
BNP (nominell) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 1,080 biljoner USD[4] (17:e)
 -  Per capita ▲ 61 098 USD[4] (11:e)
Ginikoefficient (2021) ▼ 26,4[5] 
HDI (2021) ▲ 0,941[6] (10:e)
Valuta Euro3 (EUR)
Tidszon CET (UTC+1)
 -  Sommartid CEST (UTC+2)
Topografi
 -  Högsta punkt Mount Scenery (i Nederländska Antillerna),
887 m ö.h.
Vaalserberg (i det egentliga Nederländerna),
322 m ö.h.
 -  Största sjö IJsselmeer, 1250 km²
Nationaldag Koningsdag (normalt 27 april)
Befrielsedagen 5 maj
Nationalitetsmärke NL
Toppdomän .nl
Landsnummer 31
1Amsterdam omnämns som huvudstad i landets konstitution, medan Haag är säte för kungen och regeringen.
2 I Nederländerna är västfrisiska ett officiellt minoritetsspråk. förutom i Friesland där det är ett officiellt språk).
3Före 2002: Gulden.

Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade).

Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.

Namn

redigera

Nederländerna brukar i vardagligt tal ofta benämnas Holland, vilket är en vanlig traditionell synonym eller exonym för landet världen runt.[7][8] Namnet används numera främst informellt men har historiskt använts som formellt namn för landet av flera olika länder.[källa behövs] I Sverige har såväl namnet Nederländerna[9] som Holland[10] använts i officiella sammanhang.

Historiskt syftar namnet Holland på den historiska regionen vid samma namn som är uppdelad i de nederländska provinserna Nord- och Sydholland. Då dessa tidigare var de mest utvecklade och i egenskap av kustprovinser hade mer kontakt med andra länder kom nederländare att kallas för holländare i andra länder.

Användandet av Holland som synonym för Nederländerna kan uppfattas som exkluderande och nedsättande, i synnerhet för personer som inte bor i Nord- eller Sydholland.[11] Den nederländska regeringen arbetar aktivt för att användandet av ordet Holland ska avvecklas internationellt.[12] 2019 valde landet att tävla i Eurovision Song Contest 2020 under namnet Nederländerna istället för Holland.[12]

Historia

redigera
Fördjupning: Nederländernas historia

Under Karl V, tysk-romersk kejsare (1519–1556) och kung av Spanien, var regionen en del av de sjutton nederländska provinserna, i vilka även det mesta av dagens Belgien ingick. Efter det spansk-nederländska kriget mot Karl V:s son Filip II av Spanien, växte den norra delen, under namnet De sju förenade Nederländernas republik, till en av de mäktigaste sjöfararnationerna och ekonomiska stormakterna under 1600-talet. Perioden kallas den Nederländska stormaktstiden. Kolonier och handelsstationer etablerades över hela världen.

Nederländerna har en historia förknippad med slavhandel. Det nederländska kabinettet bad om ursäkt för sin inblandning i slaveriet den 19 december 2022, samtidigt i landet och i de berörda f.d. kolonierna. Man kommer att satsa 200 miljoner euro på medvetandegörande och information samt 27 miljoner euro på ett museum.[13]

Under Napoleon I införlivades landet med det franska väldet men återfick självstyre tillsammans med de österrikiska Nederländerna och med Luxemburg 1815. Belgien bröt sig loss 1830. Luxemburg lydde under det nederländska kungahuset men med andra tronföljdsregler och bröts loss efter kung Vilhelm III:s död. Under 1800-talet industrialiserades Nederländerna förhållandevis långsamt jämfört med kringliggande länder.

Nederländerna var neutrala i första världskriget och i inledningen av andra världskriget, men ockuperades trots detta av Nazityskland i maj 1940 och befriades inte förrän 1945. Efter kriget blomstrade industrin åter inom Benelux och EG. Nederländerna blev också medlemmar i Nato.

När Europeiska kol- och stålgemenskapen skapades 1952 var Nederländerna ett av grundarländerna.

Se även: Lista över Nederländernas regenter

Geografi

redigera
Huvudartikel: Nederländernas geografi
 
Karta över Nederländerna.

Med en storlek på 41 543 kvadratkilometer är Nederländerna något större än Schweiz men mindre än Danmark.

Topografi och hydrografi

redigera

Det mest utmärkande draget hos Nederländerna är det flacka landskapet. Ungefär hälften av landet ligger mindre än en meter över havet och en fjärdedel ligger faktiskt under havsytans nivå (se karta). Högsta punkten är med sina 321 meter Vaalserberg i den sydöstligaste delen av landet, där en smal remsa skjuter ner mellan Belgien och Tyskland.

Många lågt liggande områden skyddas av vallar. Stora delar av landet är gammal havsbotten, till exempel provinsen Flevoland. Dessa områden kallas poldrar. Den stora havsviken Zuiderzee avskars på 1930-talet från Nordsjön genom den cirka 30 kilometer långa skyddsvallen Afsluitdijk.

Landet delas in i två delar, åtskilda av de tre floderna Lek, Waal och Maas. Dessa två områden skiljer sig åt genom att ha olika dialekter samt genom religiös tillhörighet, då den norra delen framför allt är protestantisk eller sekulär och den södra katolsk, undantaget vissa städer och öar.

Klimat

redigera

Klimatet kännetecknas av ett tempererat, fuktigt kustklimat med milda vintrar och svala somrar. I allmänhet blåser det från sydväst och snö faller ungefär 20 dagar om året.

Styre och politik

redigera

Nederländerna var en republik från 1581 till 1806. Därefter, fram till 1810, blev det den franska lydstaten kungariket Holland, som ockuperades av Frankrike mellan 1810 och 1813. Sedan 1815 har landet varit en konstitutionell monarki med namnet Kungariket Nederländerna.

Författning och styre

redigera

Grundlagen är från 1815, men den reviderades 1848 av liberalen Johan Rudolf Thorbecke, vilket gjorde landet parlamentariskt och utvidgade folkrepresentationen, varför gällande konstitution brukar sägas vara från det året.

Statschef är sedan 30 april 2013 kung Willem-Alexander. Formellt tillsätts regeringsmedlemmarna av honom. I praktiken bildas en koalitionsregering när resultatet av parlamentsvalen presenteras (något som kan ta flera månader). Därefter tillsätts denna formellt av kungen. Premiärministern (nederländska: Minister President) leder arbetet i regeringen. Denne är vanligtvis även ledare för det största partiet i koalitionsregeringen.

Nederländernas lagstiftande församling, Generalstaterna, består av två kammare. Val till de 150 platserna i Generalstaternas andra kammare äger rum vart fjärde år, eller tidigare om andrakammaren har gjort en misstroendeförklaring mot regeringen. Den mindre viktiga senaten (Eerste Kamer eller den första kammaren) väljs vart fjärde år efter provinsvalen av de nyvalda medlemmarna i provinsernas folkvalda församlingar. Det finns ingen spärr för hur stort ett parti måste vara i procentenheter för att få en plats i parlamentet; omkring 60 000 röster eller 0,67 procent brukar räcka för en parlamentsplats. En följd av detta är att Nederländernas parlament ofta har innehållit ganska många partier; sedan valet 2021 sitter sjutton partier i parlamentet.

Administrativ indelning

redigera
Huvudartikel: Nederländernas provinser
 
Karta över Nederländernas provinser och Bonaire, Sint Eustatius och Saba.

Nederländerna är indelade i 12 administrativa regioner, kallade provincies (provinser):

Flagga Provins Huvudstad Största stad Area[14]
(km²) 		Befolkning[15]
31-09-2013 		Densitet
(per km²)
  Drenthe Assen Assen 2 639 489 155 185
  Flevoland Lelystad Almere 1 415 399 825 282
  Friesland Leeuwarden Leeuwarden 3 340 646 401 194
  Gelderland Arnhem Nijmegen 4 970 2 019 196 406
  Groningen Groningen Groningen 2 325 582 908 251
  Limburg Maastricht Maastricht 2 150 1 120 332 521
  Noord-Brabant 's-Hertogenbosch Eindhoven 4 914 2 478 687 504
  Noord-Holland Haarlem Amsterdam 2 665 2 737 540 1 027
  Overijssel Zwolle Enschede 3 324 1 139 462 343
  Utrecht Utrecht Utrecht 1 383 1 251 266 905
  Zeeland Middelburg Middelburg 1 784 380 864 213
  Zuid-Holland Haag Rotterdam 2 808 3 572 409 1 272
Total 33 718 16 818 045 499

Elva av provinserna har medeltida anor, medan Flevoland utgörs av markområden som har vunnits från havet under 1900-talet. Alla provinser indelas i gemeenten (kommuner), totalt 355 (fr.o.m. 2019); se Nederländska kommuner, även lista över städer i Nederländerna.

De karibiska öarna Bonaire, Sint Eustatius och Saba har status som särskilda kommuner (bijzondere gemeenten) i Nederländerna.

Flagga Namn Huvudstad Största stad Area[16]
(km²) 		Befolkning[17]
31-12-2012 		Densitet
(per km²)
  Bonaire Kralendijk Kralendijk 288 17 408 60
  Sint Eustatius Oranjestad Oranjestad 21 3 897 186
  Saba The Bottom The Bottom 13 1 991 153
Total 322 23 296 72

Politik

redigera

Statsvetare betraktar Nederländerna som ett klassiskt exempel på en konsociationell demokrati. Under 2000-talet skakades landet dock av ett par mycket uppmärksammade politiska attentat (till exempel mordet på högerpopulisten Pim Fortuyn 2002) som fick det annars så lugna samhällsklimatet att skifta.

Efter rekordlånga förhandlingar tillträdde i oktober 2017 fyrpartiregeringen Mark Rutte III. Regeringen fortsatte regera efter parlamentsvalet 2021.

Resultat av valet till andra kammaren, den 22 november 2023:[18]
Partinamn Mandat Röstandel
Folkpartiet för frihet och demokrati (VVD) 24 15,3%
Demokraterna 66 (D66) 9 6,3%
Frihetspartiet (PVV) 37 23,5%
Kristdemokratisk appell (CDA) 5 3,3%
Socialistpartiet (SP) 5 3,1%
GrönVänster/Arbetarpartiet 25 15,8%
Forum för demokrati (FvD) 3 2,2%
Partiet för djuren (PvdD) 3 2,3%
Kristliga Unionen (CU) 3 2,0%
Volt (VOLT) 2 1,7%
JA21 (JA21) 1 0,7
Reformerta samhällspartiet (SGP) 3 2,1 %
Tänk (Denk) 3 2,4%
50PLUS (50+) 0 0,5
BondeMedborgarRörelsen (BBB) 7 4,6%
Tillsammans (BIJ1) 0 0,4%
Nya Sociala kontrakt [NSC] 20 12,8%

Försvar

redigera
Fördjupning: Nederländernas försvarsmakt
Se även: Polisen i Nederländerna

Nederländerna har sedan 1996 ett yrkesförsvar bestående av 50 000 heltidsanställa soldater i de stående förbanden och utbildningsförbanden och 30 000 deltidsanställda soldater i reserven.

Ekonomi och infrastruktur

redigera
Huvudartikel: Nederländernas ekonomi

Nederländerna har en välmående och öppen ekonomi, och regeringen har framgångsrikt minskat sin roll sedan 1980-talet. Nederländerna hanterade framgångsrikt frågan om offentliga finanser och stagnerande jobbtillväxt långt före sina grannländer.

Som en av initiativtagarna till euron ersatte Nederländerna sin tidigare valuta, gulden, den 1 januari 1999 tillsammans med de andra anhängarna av en gemensam europeisk valuta. Faktiska euromynt och sedlar infördes den 1 januari 2002.

Näringsliv

redigera

Industriell produktion sker främst inom matförädling, kemisk industri, oljeraffinering och tillverkning av elektriska maskiner. En högt mekaniserad jordbrukssektor sysselsätter inte mer än 4 procent av arbetskraften men producerar ett stort överskott till matförädlingsindustrin och export.

Jord- och skogsbruk

redigera

Schweiz jordbruk kännetecknas av små enheter, vilket beror på de naturliga förhållandena. På senare tid har dock många små familjejordbruk slagits samman till större enheter. Spannmål odlas huvudsakligen i Mittelland, som ligger i norra och nordvästra Schweiz, medan alpområdena främst används för boskapsskötsel och fäbodbruk. Trots vissa reformer på 1990-talet är jordbruksmarknaden fortfarande starkt reglerad, och största delen av sektorns intäkter kommer från statligt stöd, mycket av detta riktat mot ekologisk odling. Schweiz är inte självförsörjande på livsmedel.

Skog, som till största delen består av barrskog, täcker över en fjärdedel av landets yta. Skogsbruket är både inriktat på att förse träindustrin med råvaror och styrt av naturskydds- och rekreationssyften. Skogarna är dock utsatta för allvarliga miljöproblem.[19]

Energi och råvaror

redigera

Kärnkraft är den största inhemska energikällan och står för drygt 25 procent av landets energibehov, medan vattenkraft bidrar med knappt 10 procent. Majoriteten av energin importeras, framförallt i form av olja (över 40 procent) och naturgas (nästan 10 procent). Förnybar energi bidrog med nästan 20 procent till det totala energibehovet 2011.

Sedan oljekrisen på 1970-talet har Schweiz minskat sitt oljeberoende genom ökad användning av kärnkraft, anslutning till det europeiska naturgasnätet och energiåtgärder för att spara. Efter en folkomröstning 1990 stoppades kärnkraftsexpansionen i tio år, men 2003 röstades ett förslag om att fortsätta stoppet ner, och 2007 beslutades att gamla kärnreaktorer skulle ersättas med nya. År 2011 fattade parlamentet beslut om att inte bygga ny kärnenergi och istället successivt fasa ut den existerande kapaciteten fram till cirka 2034.

Schweiz malmfyndigheter är till största delen uttömda, och den enda mineral som bryts i landet är stensalt, som huvudsakligen används för vägunderhåll och vattenrening. Några industrimineral, främst cement, bryts också för inhemsk konsumtion. Det finns kända förekomster av olja och ädelmetaller, men dessa utvinns inte. Förädlingen och produktionen av metaller som aluminium, bly, stål och koppar från återvunnet eller importerade material är dock betydande.[19]

Industri

redigera

Schweiz största industriella sektor är verkstadsindustrin, som har en stark exportfokus. Eftersom landet inte har några stora inhemska råvarufyndigheter har man valt att specialisera sig på högteknologiska produkter med stort förädlingsvärde. Den berömda schweiziska urindustrin påverkades negativt under 1970-talet av kvartsurens framväxt och den hårda konkurrensen från Japan. På 1980-talet återhämtade sig dock industrin och började åter dominera marknaden för högkvalitativa klockor. Den kemiska industrin expanderade snabbt under 1980- och 90-talen, och under 2000-talet blev Schweiz en av världens ledande exportörer av läkemedel. En annan viktig industrigren är livsmedelssektorn, med stora aktörer som Nestlé.[19]

Handel

redigera

Nederländerna är tredje största exportör av jordbruksprodukter i världen, efter USA och Frankrike.

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

Resandet på de nederländska vägarna har ökat kontinuerligt sedan 1950-talet och överstiger nu 200 miljarder personkilometer per år,[20] varav tre fjärdedelar görs med bil.[21]

Nederländerna är ledande i västvärlden på cykling. Ungefär hälften av antalet av alla resor i Nederländerna görs med bil, 25 procent med cykel, 20 procent till fots och 5 procent med kollektivtrafik.[21][22]

Med ett vägnät på 139 295 km, vilket inkluderar 2 758 km motorvägar,[23] har Nederländerna ett av de tätaste vägnäten i världen, mycket tätare än de ytstora länderna Tyskland och Frankrike, men inte så tätt som Belgien.[24]

Järnvägsnätet är 3 013 km långt och också ganska tätt.[25] Nätet används främst för persontrafik och når alla större städer. Det främsta järnvägsföretaget är Nederlandse Spoorwegen.

En fietsstraat är en cykelgata där cyklister har prioritet och bilar är "gäster" och måste ge företräde.

Rotterdam är den största hamnen i Europa. Floderna Meuse och Rhen ger utmärkt tillgång till flodhamnar i Tyskland, Frankrike och Basel i Schweiz. 2013 var Rotterdam världens åttonde största containerhamn med 440 miljoner ton gods per år.[26]

Amsterdam-Schiphols flygplats strax sydväst om Amsterdam är den största i Nederländerna och den femte mest trafikerade flygplatsen i Europa när det gäller passagerare.

Som en del av sitt engagemang för en hållbar miljö inledde den nederländska regeringen en plan för att skapa över 200 laddningsstationer för elbilar över hela landet år 2015. Lanseringen kommer att genomföras av Schweiz-baserade kraft- och automationsföretaget ABB och holländska start Fastned, och syftar till att ge åtminstone en station inom 50 kilometers radie från varje hem i Nederländerna.[27]

Utbildning

redigera
Huvudartikel: Utbildning i Nederländerna

Befolkning

redigera

Demografi

redigera
Huvudartikel: Nederländernas demografi
Nederländernas befolkningspyramid
(i % av total folkmängd)
% Män Ålder Kvinnor %
0,36     85+     1,05
0,60     80-84     1,18
1,14     75-79     1,74
1,55     70-74     1,95
1,93     65-69     2,13
2,30     60-64     2,33
2,77     55-59     2,69
3,73     50-54     3,60
3,65     45-49     3,54
3,93     40-44     3,81
4,27     35-39     4,08
4,25     30-34     4,05
3,63     25-29     3,54
3,04     20-24     2,93
2,96     15-19     2,83
3,11     10-14     2,97
3,20     05-09     3,06
3,11     00-04     2,98
                                                                                             
Källa: International Data Base (2000)

Större städer

redigera
 
v • r
Största städer i Nederländerna
[28]
Rank Provins Befolkning Rank Provins Befolkning
 
Amsterdam
 
Rotterdam 		1 Amsterdam Nordholland 825 080 11 Enschede Overijssel 158 308  
Haag
 
Utrecht
2 Rotterdam Sydholland 625 472 12 Apeldoorn Gelderland 158 226
3 Haag Sydholland 515 076 13 Haarlem Nordholland 157 058
4 Utrecht Utrecht 335 089 14 Amersfoort Utrecht 152 752
5 Eindhoven Noord-Brabant 223 876 15 Arnhem Gelderland 152 506
6 Tilburg Noord-Brabant 211 726 16 Zaanstad Nordholland 151 495
7 Groningen Groningen 200 210 17 's-Hertogenbosch Noord-Brabant 150 954
8 Almere Flevoland 197 318 18 Haarlemmermeer Nordholland 144 090
9 Breda Noord-Brabant 181 775 19 Zoetermeer Sydholland 124 089
10 Nijmegen Gelderland 170 943 20 Zwolle Overijssel 124 032

Urbanisering

redigera

Nederländerna är det mest tätbefolkade landet i Europa undantaget mikrostater som Monaco, och ett av de mest tättbefolkade länderna i världen, med mer än 400 invånare per kvadratkilometer.

Språk

redigera

Det finns två officiella språk, nederländska och frisiska, båda germanska språk. De hör till den västgermanska språkgrenen (tillsammans med engelskan och tyskan). Frisiska talas bara i den norra provinsen Friesland, och det är det språk som är närmast besläktat med engelskan. Förutom nederländska och frisiska talas flera dialekter av lågsaxiska i de norra och östra delarna; det har inte samma status som frisiska men det är erkänt som regionalt språk. I landets södra och sydvästra delar skiftar det nederländska språket till varianter av lågfrankiska, medan de västra dialekterna i Holland kan betecknas som en blandning. I Limburg talas limburgiska, som också är erkänt som regionalt språk.

Religion

redigera

De huvudsakliga religionerna är katolicism (18 procent år 1999) (biskopsdömen) och protestantism (15 procent). Omkring 63 procent av nederländarna anser sig inte vara medlemmar av någon kyrka. Området söder om de tre floderna är (eller var) allmänt sett katolskt, och den norra delen protestantisk (mestadels tillhörande den Protestantiska kyrkan i Nederländerna, PKN). År 2006 beräknades nästan 6 procent av befolkningen vara muslimer, och mer än 1 procent hinduer.

Sociala förhållanden

redigera
Se även: Nederländernas drogpolitik och Homosexuella äktenskap i Nederländerna

Kultur

redigera
Huvudartikel: Nederländernas kultur

Konstarter

redigera

Bildkonst

redigera

Nederländerna har en historia av många framstående målare. Under 1600-talet, när den nederländska republiken var på toppen av sitt välstånd, var de "holländska mästarnas" tidsålder, så som Rembrandt van Rijn, Johannes Vermeer, Jan Steen och många andra. Bland berömda nederländska målare under 1800-talet och 1900-talet finns Vincent van Gogh och Piet Mondriaan. M.C. Escher är en välkänd grafisk konstnär. En både berömd och ökänd nederländsk mästerförfalskare är Han van Meegeren.

Litteratur

redigera

Nederländerna är hemland för filosoferna Erasmus av Rotterdam och Baruch Spinoza, och René Descartes huvudsakliga arbete utfördes där.

Under stormaktstiden blomstrade även nederländsk litteratur, med Joost van den Vondel och P. C. Hooft som de mest kända namnen. Under 1800-talet skrev Multatuli om de inföddas dåliga förhållanden i de nederländska kolonierna. Viktiga 1900-talsförfattare är Harry Mulisch, Jan Wolkers, Simon Vestdijk, Cees Nooteboom, Gerard van het Reve och Willem Frederik Hermans. Anne Franks dagbok skrevs under nazisternas ockupation av Nederländerna.

Arkitektur

redigera

Repliker av nederländska byggnader finns i Huis ten Bosch, Nagasaki, Japan. En liknande nederländsk by finns i Shenyang, Kina.

Traditioner

redigera

Helgdagar och högtider

redigera

Sport

redigera

Fotboll är den mest populära sporten i Nederländerna. Andra stora sporter är hastighetsåkning på skridsko och cykling.

Framgångsrika nederländska skridskoåkare är Ard Schenk, Gianni Romme, Jochem Uytdehaage, Yvonne van Gennip och Marianne Timmer vilka samtliga är flerfaldiga olympiska mästare. Bland dagens aktiva kan nämnas Ireen Wust, Patrick Roest, Kjeld Nuis och Sven Kramer.

Den mest kände nederländske cyklisten är Joop Zoetemelk som vunnit såväl VM som Tour de France. Bland dagens aktiva kan nämnas Dylan Groenewegen, Tom Dumoulin, Steven Kruijswijk och Mathieu van der Poel.

Nederländska kampsportstävlande har haft stora framgångarna i K-1. Sedan starten 1993 fram till 2007 har inte mindre än 12 vinnare av 15 möjliga kommit från Nederländerna. Några kända är tävlande är Peter Aerts, Remy Bonjasky, Ernesto Hoost, Semmy Schilt samt Badr Hari. Nederländerna har varit ett väldigt framgångsrikt land i fotboll. Det finns många kända fotbollsveteraner från Nederländerna, här är några exempel: Edwin van der Sar, Ruud Gullit och Dennis Bergkamp.

Internationella rankningar

redigera
Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 13 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 4 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 8 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 10 av 189

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ https://www.svd.se/nationalsangens-dramatiska-historia
  2. ^ ”Netherlands”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 1 maj 2017. Arkiverad från originalet den 21 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200521043249/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/nl.html. Läst 23 maj 2017. 
  3. ^ ”Population; key figures” (på engelska). CBS StatLine. Centraal Bureau voor de Statistiek. 3 oktober 2016. http://statline.cbs.nl/statweb/publication/?vw=t&dm=slen&pa=37296eng&d1=a&d2=0,10,20,30,40,50,60,(l-1),l&hd=160114-1555&la=en&hdr=g1&stb=t. Läst 23 maj 2017. 
  4. ^ [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  5. ^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322. 
  6. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) (  PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  7. ^ [a b] ”Nederländerna”. Nationalencyklopedin. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/nederl%C3%A4nderna. Läst 18 maj 2019. 
  8. ^ ”Netherlands vs. Holland” (på engelska). holland.com. Arkiverad från originalet den 24 november 2020. https://web.archive.org/web/20201124192022/https://www.holland.com/global/tourism/information/general/netherlands-vs-holland.htm. Läst 24 april 2024. 
  9. ^ Kungl. Maj:ts Beskickningar till Främmande Makter i Sveriges statskalender 1905
  10. ^ Nationalitetsbeteckningar på flygplan. Norrköping: Statens Informationsstyrelse. 1940 
  11. ^ ”Holland or the Netherlands?”. Nederländernas ambassad i Stockholm. sweden.nlembassy.org. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151004230555/http://sweden.nlembassy.org/you-and-netherlands/holland-or-the-netherlands.html. Läst 1 oktober 2015. 
  12. ^ [a b] ”Dutch government ditches Holland to rebrand as the Netherlands” (på engelska). the Guardian. 4 oktober 2019. http://www.theguardian.com/world/2019/oct/04/holland-the-netherlands-dutch-government-rebrand. Läst 18 februari 2022. 
  13. ^ ”Kabinet komt op 19 dec met slavernijexcuses, op 8 plekken wereldwijd.” (på nederländska). NOS. 25 november 2022. https://nos.nl/artikel/2453818-kabinet-komt-op-19-december-met-slavernij-excuses-op-acht-plekken-wereldwijd. Läst 25 november 2022. 
  14. ^ ”Regionale Kerncijfers Nederland” (på dutch). Regionale Kerncijfers Nederland. Statistics Netherlands. 2007. http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?VW=T&DM=SLNL&PA=70072ned&D1=224&D2=5-16&D3=l&HD=081103-1603&HDR=T&STB=G1,G2. Läst 13 oktober 2007. 
  15. ^ ”Bevolking; geslacht, leeftijd, burgerlijke staat en regio, 1 januari” (på dutch). Bevolking; geslacht, leeftijd, burgerlijke staat en regio, 1 januari. Statistics Netherlands. 2013. http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?DM=SLNL&PA=03759NED&D1=0&D2=129-132&D3=0,5-16,101-902&D4=21-22&HDR=T,G2&STB=G1,G3&VW=T. Läst 31 oktober 2013. 
  16. ^ ”Statistical Info: Area and Climate”. Statistical Info: Area and Climate. http://www.cbs.an/area_climate/area_a1.asp. 
  17. ^ ”Bevolkingsontwikkeling Caribisch Nederland; geboorte, sterfte, migratie” (på dutch). Bevolkingsontwikkeling Caribisch Nederland; geboorte, sterfte, migratie. Central Bureau of Statistics. 2012. http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?DM=SLNL&PA=80539ned&D1=0-1,9-10&D2=a&D3=a&HDR=T&STB=G1,G2&CHARTTYPE=1&VW=T. Läst 18 oktober 2013. 
  18. ^ ”Kiesraad - verkiezingsuitslagen”. www.verkiezingsuitslagen.nl. https://www.verkiezingsuitslagen.nl/verkiezingen/detail/TK20210317. Läst 7 april 2021. 
  19. ^ [a b c] ”Schweiz - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/schweiz. Läst 25 december 2024. 
  20. ^ SWOV, Dutch Institute for Road Safety Research (July 2013). "SWOV Fact sheet | Mobility on Dutch roads". Pressmeddelande. Läst 7 July 2014. Arkiverad från originalet den 15 april 2010. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 april 2010. https://web.archive.org/web/20100415044922/http://www.swov.nl/rapport/Factsheets/UK/FS_Mobility.pdf. Läst 8 augusti 2015. 
  21. ^ [a b] Waard, Jan van der; Jorritsma, Peter; Immers, Ben (October 2012). New Drivers in Mobility: What Moves the Dutch in 2012 and Beyond?. Delft, the Netherlands: OECD International Transport Forum. Arkiverad från originalet den 17 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130117223717/http://internationaltransportforum.org/jtrc/DiscussionPapers/DP201215.pdf. Läst 7 juli 2014.  Arkiverad 17 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130117223717/http://www.internationaltransportforum.org/jtrc/DiscussionPapers/DP201215.pdf. Läst 8 augusti 2015. 
  22. ^ Ministerie van Verkeer en Waterstaat. Cycling in the Netherlands Arkiverad 6 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine. avsnitt 1.1
  23. ^ ”CIA World Factbook | Field listing: Roadways”. U.S. Central Intelligence Agency. 2012. Arkiverad från originalet den 5 november 2018. https://web.archive.org/web/20181105214809/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2085.html#nl. Läst 7 juli 2014. 
  24. ^ ”Road density (km of road per 100 sq. km of land area) | Data | Table”. data.worldbank.org. The World Bank Group. 2014. http://data.worldbank.org/indicator/IS.ROD.DNST.K2?order=wbapi_data_value_2011%20wbapi_data_value%20wbapi_data_value-last&sort=desc. Läst 7 juli 2014. 
  25. ^ ”CIA World Factbook | Field listing: Railways”. www.cia.gov. U.S. Central Intelligence Agency. 2012. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2121.html#nl. Läst 7 juli 2014.  Arkiverad 13 maj 2009 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090513124715/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2121.html. Läst 8 augusti 2015. 
  26. ^ ”Port of Rotterdam Statistics 2013”. Port of Rotterdam. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140815014048/http://www.portofrotterdam.com/en/Port/port-statistics/Documents/Port-statistics-2013/index.html#8. Läst 1 juni 2014. 
  27. ^ Toor, Amar (10 July 2013). ”Every Dutch citizen will live within 31 miles of an electric vehicle charging station by 2015”. The Verge. Vox Media, Inc. http://www.theverge.com/2013/7/10/4509962/netherlands-nationwide-electric-vehicle-charging-network-abb-fastned. Läst 11 juli 2013. 
  28. ^ Statistics Netherlands.

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nederländerna&oldid=56577677”