Hoppa till innehållet

Umeå universitet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Umeå Universitet)
Umeå universitet
Dammen på Umeå universitets campus.
Engelska: Umeå University
Latin: Universitas Umensis
Umesamiska: Ubmeje Universitiähta
Grundat1965
ÄgandeformStatlig myndighet
RektorHans Adolfsson
Lärarkår1 454[1]
Studerande16 133 HST (2014)[2]
Doktorander1 105[1]
SäteUmeå, Sverige
CampusCampus Umeå, Konstnärligt campus, Campus Skellefteå, Campus Örnsköldsvik
MedlemskapEUA, SUHF
Webbplatswww.umu.se

Umeå universitet är ett svenskt statligt universitet i Umeå. Det invigdes 1965 som landets femte universitet, i syfte att tillgodose behovet av akademiska professioner som läkare, sjuksköterskor, tandläkare med flera i norra Sverige. Placeringen intill Umeå lasarett (numera Norrlands universitetssjukhus) har möjliggjort ett nära samarbete mellan forskning/utbildning och klinisk verksamhet.

Storleksmässigt är Umeå universitet jämförbart med Linköpings universitet, som landets femte–sjätte största universitet, mätt i antalet studerande. Umeå universitet hade (år 2023) 37 942 studenter, varav 36 943 studenter på grundnivå och avancerad nivå (65 procent kvinnor, 35 procent män), och 999 studenter på forskarnivå (56 procent kvinnor, 44 procent män).

Universitetet är organiserat i fyra fakulteter som tillsammans ansvarar för närmare 50 institutioner, ett 20-tal centrumbildningar samt åtta högskolor – senast Idrottshögskolan (2013) som bidrog till att Riksidrottsförbundet våren 2015 utsåg Umeå universitet till ett av landets tre riksidrottsuniversitet.[3]

2023 hade universitetet närmare 4 560 anställda och omsatte cirka 4,5 miljarder kronor.[1] Det rankas som ett av världens 200–300 bästa universitet och som det 5:e i Sverige.[4][5][6]

Även om Umeå universitet också bedriver utbildning i Kiruna, Lycksele, på Campus Skellefteå och Campus Örnsköldsvik är ett utmärkande drag att de allra flesta av universitetets utbildningar och forskningscentrum är samlade kring Campus Umeå. En viss nyordning påbörjades under 2009 med projektet Konstnärligt campus i centrala Umeå, där Designhögskolan och Konsthögskolan hösten 2010 fick sällskap av den nya Arkitekthögskolan. Våren 2012 flyttade även Bildmuseet dit, samtidigt som HUMlab etablerade en filial, kallad HUMlab-X. Konstnärligt campus invigdes officiellt i maj 2012, och har sedan dess fått tillskott i form av den kulturella experimentverkstaden och inkubatorn Sliperiet samt UmArts, som är Umeå universitets forskningscentrum för arkitektur, design och konst, som öppnade sommaren 2023.

Universitetet i siffror

[redigera | redigera wikitext]
Gång- och cykelvägen på universitetets campus i Umeå (2007).
  • 4 fakulteter:
    • humanistisk
    • medicinsk
    • samhällsvetenskaplig
    • teknisk-naturvetenskaplig
  • Antal anställda (2023): 4 559 (medeltal)[1][7]
    • varav lärare/forskare (2014): 2 035 (47 procent kvinnor)[1]
  • Antal professorer (2023): 312 (33 procent kvinnor, 67 procent män)[1][7]
  • Antal studenter inklusive forskarstuderande (2023): 37 942
  • Antal doktorsexamina (2015): 174[1]

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Rektor L-G Larsson visar en modell över universitetsområdet för kung Gustaf VI Adolf och prinsessan Sibylla, vid universitetets invigning.

Redan vid 1900-talets början hade diskussioner förts om att inrätta en högskola i Norrland. Bakom diskussionen låg bland annat det faktum att den norrländska befolkningens utbildningsnivå var förhållandevis låg, och att det i landsändan rådde stor brist på bland annat tandläkare, läkare, lärare och jurister. Norrlandsundersökningen 1929–1931 hade också konstaterat stora brister i tandhälsa, tandvård och kosthållningen i störst allmänhet.

Frågan aktualiserades i riksdagen 1946. En motion om utredning av högskolefrågan, skriven av tandläkaren Ingrid Brynolf och hennes make, latinlektorn Nils Eriksson – som också var drivande för att bilda ett vetenskapligt bibliotek – undertecknades av bland andra Umeåbon och riksdagsmannen Gösta Skoglund. I vilken stad en eventuell högskola skulle förläggas var i det skedet oklart, men de två huvudkandidaterna var från första stund Härnösand och Umeå.[8][9]

Motionen avslogs, och samma öde mötte 1947 års förslag att förlägga ett rikssjukhus med tillhörande tandläkarutbildning till Umeå. För förslaget talade dock den stora bristen på tandläkare i norra Sverige. Bakslagen till trots kom det energiska arbetet av Umeåvänner att stärka Umeås ställning som huvudkandidat bland de städer som tävlade om att få det första norrländska universitetet.

Avgörande till Umeås fördel var beslutet 1951 att förlägga ett vetenskapligt bibliotek till Umeå med rätt till "det femte exemplaret" av allt svenskt tryck. Biblioteksförhållandena som tidigare legat Umeå till last blev nu en stor tillgång när man på nytt tog upp frågan om medicinar- och tandläkarutbildningar i staden.

1956 fick slutligen Umeå en odontologisk klinik i form av Tandläkarinstitutet i Umeå (en filial till Tandläkarhögskolan i Stockholm) och arbete vidtog genast med inrättande av kårhus och byggande av studentbostäder.[9] Därefter föll det sig naturligt att Umeå även blev tilldelat en läkarutbildning 1957, och året därpå bildades Medicinska högskolan i Umeå (som inledde undervisningen vårterminen 1959 med läkarutbildningens kliniska del[10]). 1962 följde ett Socialinstitut (landets fjärde, som 1964 omvandlades till Socialhögskola). När dessa institutioner – och det vetenskapliga biblioteket – väl var i drift var instiftandet av Umeå universitet endast en tidsfråga.

År 1963 antog riksdagen förslaget, som gav den högre utbildningen i Umeå rätt att kalla sig universitet, och de befintliga utbildningarna kompletterades med i tur och ordning matematik, statistik, fysik, nationalekonomi, kemi och statskunskap. 1964 bildades Umeå universitetsbibliotek och året därpå bildades fyra fakulteter. Medicinska högskolan och Tandläkarhögskolan (som 1963 blivit en självständig högskola) gick upp i universitet i form av medicinsk och odontologisk fakultet, vilket kompletterades med matematisk-naturvetenskaplig samt filosofisk fakultet, för de samhällsvetenskapliga ämnena. Den 17 september 1965 invigdes Sveriges femte universitet officiellt av kung Gustaf VI Adolf.[11]

Lärarutbildningen i staden tillhörde ännu inte universitetet, trots att där bedrevs språkundervisning som kunde utgöra en grund för en humanistisk fakultet; en sådan inrättades 1968, med undervisning i bland annat historia och museivetenskap.[11] En fakultet för lärarutbildning bildades först år 2000, men den övergick 2009 i en ny organisationsform, som högskola inom universitetet.[12]

1999 införlivades dåvarande odontologiska fakulteten som institution i en ny medicinsk-odontologisk fakultet, som 2004 bytte namn till Medicinska fakulteten.[13]

Rektorer

[redigera | redigera wikitext]

Som första rektor utnämndes professorn och överläkaren vid regionsjukhusets radioterapeutiska klinik (numera onkologiska kliniken), Lars-Gunnar Larsson. Fram till idag har universitetet letts av åtta ordinarie rektorer:

(Mellan oktober 1998 och juli 1999 fungerade Jan-Olof Kellerth som tillförordnad rektor.)

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

Universitetets högsta organ är universitetsstyrelsen, som består av åtta ledamöter utsedda av regeringen, samt rektor och tre företrädare vardera för lärare och studenter. Universitetets dagliga verksamhet leds av en rektor, en prorektor, två vicerektorer, en universitetsdirektör samt en förvaltningschef.

Under förvaltningschefen ligger de olika förvaltningsenheterna. Dessa har till uppgift att utveckla och förvalta universitetets olika resurser. Till förvaltningsenheterna hör till exempel ITS (där bland annat Umeå universitets datorcentral ingår), Studentcentrum, Kommunikationsenheten med flera.

För utbildning och forskning ansvarar respektive fakultet, som är en sammanhållen organisatorisk enhet för närbesläktade ämnen. Vid Umeå universitet finns fyra fakulteter: humanistisk, medicinsk, samhällsvetenskaplig samt teknisk-naturvetenskaplig (fakulteten för lärarutbildning ersattes vid årsskiftet 2008/2009 av Umeå School of Education som den 1 januari 2012 blev Lärarhögskolan vid Umeå universitet. De olika fakulteternas verksamhet leds av dekanus.

Fakultetens beslutande organ är fakultetsnämnden, som ansvarar för grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom sina respektive vetenskapsområden. Minst tre ledamöter i fakultetsnämnden ska vara studenter.

Inom varje fakultet finns ett antal institutioner, som bedriver utbildning och forskning inom sitt ämnesområde, till exempel fysik, historia eller molekylärbiologi.

Högskolor

[redigera | redigera wikitext]
Konsthögskolan i Umeå (2013).

Vid Umeå universitet finns åtta olika högskolor, som samlar utbildningar inom ett speciellt yrkesområde under ett gemensamt tak. Vissa av högskolorna gör detta genom att samordna utbildningar där lärare från flera institutioner deltar med sina speciella kompetensområden. Andra har istället egna anställda lärare med den spetskompetens som krävs för sina utbildningar.

  • Handelshögskolan (USBE) utbildar civilekonomer via tre olika kandidatprogram och fem olika masterprogram. Handelshögskolan har en starkt internationell prägel och är en av endast sex universitet som har rätten att utexaminera den nya civilekonomexamen.
  • Lärarhögskolan vid Umeå universitet (tidigare benämnd Umeå School of Education) ersatte vid årsskiftet 2008/2009 den tidigare lärarfakulteten, och har bland annat som mål att stärka kopplingen till aktuell utbildningsforskning.

Centrumbildningar och forskningsenheter (i urval)

[redigera | redigera wikitext]

Umeå universitetsbibliotek

[redigera | redigera wikitext]

I Umeå finns också Norrlands största vetenskapliga bibliotek, Umeå universitetsbibliotek (UmUB). Biblioteket är i första hand till för universitetets anställda och studenter men är även öppet för allmänheten. UmUB har cirka 110 anställda fördelade på Universitetsbiblioteket (UB), Medicinska biblioteket (MB) vid Norrlands universitetssjukhus, UB Konstnärligt campus samt Arkiv och specialsamlingar. I biblioteksorganisationen ingår även enheten för universitetspedagogik och lärandestöd (UPL).

Umeå universitet på andra orter

[redigera | redigera wikitext]

Sedan ett antal år bedriver Umeå universitet utbildning även vid Campus Skellefteå, Skellefteå och Campus Örnsköldsvik, Örnsköldsvik, samt i Lycksele, Kiruna och en mängd andra studieorter.

Campus

[redigera | redigera wikitext]
Umeå universitets campus med Norrlands universitetssjukhus uppe i vänster och Sveriges lantbruksuniversitet nere till höger (2013).
Karta Umeå universitets campus, från OpenStreetMap.

Platsen där Umeå universitets campus idag breder ut sig var tidigare en glest bevuxen tallskog, som sommartid nyttjades som betesmarker av traktens bönder, och vintertid som renbetesland – det senare något som upphörde först 1952.[15]

Universitetsområdets campus är byggt efter nordamerikansk modell, men arkitekten (och KTH-professorn) Hans Brunnberg som åren 1960–1962 utarbetade riktlinjerna för universitetsområdet var än mer inspirerad av universitetet i Århus, Danmark, där byggnader i gult tegel på 1930-talet uppförts kring en central park med en stor damm i mitten. Inspirerad av Århus var även trädgårdsarkitekten Walter Bauer, som fått i uppdrag att samarbeta med Brunnberg i utformningen av landskapsparken. Tillsammans såg de till att dämma upp den bäck som rann genom området och anlägga en päronformad damm, kring vilken de grupperade bebyggelsen.[16]

Brunnberg fick rita några av de tidigast byggda husen – bland annat ett byggnadskomplex på sjukhusområdet för bakteriologi, farmakologi och hygien, samt de campusbyggnader som idag kallas Biologihuset och Fysiologihuset – men framöver fick andra arkitekter förverkliga visionerna; som regel mer kompakt och med lägre huskroppar än i de ursprungliga planerna.[16]

Än idag är de allra flesta av universitetets byggnader samlade inom gångavstånd med Universumhuset i centrum. I utkanten av området återfinns både Sveriges lantbruksuniversitet och Iksu sportcenter, och bland de närmaste grannarna finns även Norrlands universitetssjukhus och Uminova Science Park, som byggts för att hysa avknoppningsföretag från Umeå universitet.

Åren 2009–2010 byggdes det centrala parkrummet kring universitetsdammen om med flera nya gångvägar, sittplatser och bryggor för att skapa fler mötesplatser.[17] Den nya utformningen – av arkitekt Thorbjörn Andersson, Sweco – har uppmärksammats i flera sammanhang, och bland annat listats bland de tio bästa svenska landskapsprojekten av det internationella nätverket Landscape Architects Network.[18]

Byggnader i urval

[redigera | redigera wikitext]
Entrén till Aula Nordica.
I Universitetsledningshuset finns bland annat universitetets ledning, Enheten för externa relationer och Kommunikationsenheten.
Naturvetarhusets kafé.

Aula Nordica, ritad av arkitekt Bertil Håkansson[19], invigdes 1988 som en ny "flygel" till Universum-huset, och innehåller i huvudsak en hörsal med plats för cirka 1 000 åskådare och en väl tilltagen scen.

Humanisthuset, ritat av arkitekt Lennart Lundström, invigdes 1972 och är tidstypiskt uppbyggd med ett modulsystem tänkt att ge största möjliga flexibilitet. 1994 byggdes en del av huset på med två våningar med zinkklädda väggar och inglasade partier ut mot det Vindarnas torg som gränsar mot Universitetsbiblioteket. Åren 2013–2014 byggdes huset om igen, i regi av arkitekt Jens Hoff (Seco). 500 kvadratmeter större, ny huvudentré, delvis ny fasad och helt renoverad utemiljö.[20]

Lindellhallen – som fått sitt namn av den muralmålning av Lage Lindell som dominerar bottenplanet – är ritad av Tirsén & Aili Arkitekter, invigdes i sin nya skepnad 2008. Den tidigare Hörsalsrotundan mellan Samhällsvetarhuset och universitetsbiblioteket hade då fått taket höjt, nya glasfasader och ett kafé placerat ovanpå hörsalarna.[21]

MIT-huset (Mathematics and Information Technology), som invigdes 1994, ritades av Olsson & Sjölin Arkitektkontor och är en av få byggnader på campus med tydligt betonad entré, vilket förstärks av det framförliggande öppna campustorget där Mats Olofgörs skulptur Vågspel är central.[22][23]

Samhällsvetarhuset och Universitetsbiblioteket ritades av arkitekt Lennart Lundström och invigdes 1968, då som en långsträckt byggnad i två våningar; med fyra öppna ljusgårdar i det "inre". Det var den första byggnaden norr om universitetsdammen och utgjorde en tydlig avgränsning av campus mot Berghem. Vid en ombyggnad på 1990-talet lades två våningar till och en ljusgård byggdes på med en cylindrisk extra våning, som gett plats för Kafé Tornet.[23]

Universitetsbiblioteket (UB) har sitt ursprung i det "Vetenskapliga biblioteket i Umeå" som etablerades vid Umeå stadsbibliotek 1950. En egen byggnad fick biblioteket i december 1968, på sin nuvarande plats centralt på campus. På sin tid uppmärksammades biblioteksbyggnaden för sin interiör och sitt öppna hyllsystem. Sedan dess har flera om- och tillbyggnader av Universitetsbiblioteket skett, den senaste 2006.[23]

Universitetsledningshuset (tidigare kallat Samverkanshuset), som slutfördes av arkitekt Bertil Håkansson och invigdes 2004[24][25], inrymmer bland annat universitetets ledning, Enheten för externa relationer, Kommunikationsenheten och konferenslokaler. Med den glasade fasaden vänd utåt mot universitetssjukhuset och staden fungerar huset som något av entré till campus.

Universum invigdes 1970, med en flygel för kårexpedition, pub, danslokaler och en centralt placerad restaurang. Här huserade under många år Akademibokhandeln, här finns kiosk, kafé och frisör – och från hösten 2014 ett centralt Infocenter. 1988 invigdes en ny del, Aula Nordica.[23]

Konsten på campus

[redigera | redigera wikitext]
"Norra skenet".

I samband med universitetsområdets utformande utlystes 1967 två riksomfattande konsttävlingar. I den ena, som gällde en skulptur med central utomhusplacering delades första pris mellan två unga konstnärer; Roland Haeberlein ("Björkbock") och Ernst Nordin, vars förslag utfördes 1969; sedan dess har hans skulptur Norra skenet blivit en symbol för universitetet. Norra skenet restes ursprungligen strax norr om Förvaltningshuset, men för att ge plats åt det nya Lärarutbildningshuset flyttades den 1995 till sin nuvarande plats vid Universitetsdammen.

Den andra konsttävlingen gällde ett muralt konstverk på den långa vägg som omger hörsalarna mellan Samhällsvetarhuset och Universitetsbiblioteket. Här fick ett förslag av Anders Österlin första pris, men efter interna diskussioner beslöt juryn att istället ge uppdraget till Lage Lindell, som inte deltagit i tävlingen. Lindells verk, som färdigställdes åren 1970–1972, blev inledningsvis kritiserat av vissa studentgrupper för att inte vara politiskt, men har med tiden blivit mycket uppskattat.[26] När den tidigare hörsalsrotundan byggdes om 2007–2008 – taket höjdes, fasaderna glasades och ett kafé placerades ovan på hörsalarna – fick den nyrenoverade huskroppen följdriktigt namnet Lindellhallen.

Konstnärligt campus

[redigera | redigera wikitext]
Konstnärligt campus (2013).

Sommaren 2009 påbörjades uppbyggnaden av Konstnärligt campus på det område invid Umeälven nära centrala Umeå där Designhögskolan och Konsthögskolan funnits sedan de invigdes i slutet av 1980-talet. Hösten 2010 invigdes där den nya Arkitekthögskolan, och under våren 2012 färdigställdes nya lokaler för Bildmuseet, Konsthögskolan och en filial till Humlab. Hösten 2014 kompletterades Konstnärligt campus med Sliperiet – som bland annat är tänkt att fungera som mötesplats och inkubator för näringar inom kultur, design och ny teknik – i den nyrenoverade byggnad som tidigare inrymde Konsthögskolan, men ursprungligen inhyst Umeå träsliperi. Sommaren 2023 tillkom även UmArts, som är Umeå universitets forskningscentrum för arkitektur, design och konst.

Kultur på campus

[redigera | redigera wikitext]

En satsning som inleddes 2003 är Kultur på campus, som syftade till att ge anställda och studenter vid Campus Umeå tillgång till kulturupplevelser, utan kostnad, varje vecka. Projektet ingick sedermera även i Umeås satsning under kulturhuvudstadsåret 2014.

Studentliv

[redigera | redigera wikitext]

På Campus Umeå, Konstnärligt campus, Campus Skellefteå och Campus Örnsköldsvik finns det mycket att ta del av; nationer, studentkårer, föreningar, spex, körer, idrott och fester. Studentlivet vid Umeå universitet är livligt, men ofta mindre bundet till traditioner än på vissa andra studentorter, och inte nödvändigtvis isolerat från det övriga utbudet i Umeå, Skellefteå och Örnsköldsvik. Studenter har till exempel från starten på 1980-talet varit engagerade i kulturföreningen Humlan, som driver många projekt och bland annat står bakom musikfestivalen Umeå Open.

Studentnationer

[redigera | redigera wikitext]

Endast Finlandssvenska Nationen, Gästrike Hälsinge Dala och Ångermanlands nation är för närvarande[när?] aktiva. De övriga är vilande. Yttre Rymdens Nation är en nation som ej ligger under Nationernas Förbund vilket är ett krav för att få vara en studentnation vid Umeå Universitet.

Studentkårer

[redigera | redigera wikitext]

Spex

[redigera | redigera wikitext]

Körer

[redigera | redigera wikitext]
  • Nationskören - Öppen för alla studenter
  • Umeå studentkör - Öppen för alla studenter, insjungning
  • Psykkören - Öppen för alla studenter
  • Umeå vokalensemble - Ej renodlad studentkör

Övriga aktiviteter på Campus Umeå

[redigera | redigera wikitext]
  • IKSU – Idrottsklubben Studenterna i Umeå, är en idrottsförening i Umeå, bildad den 5 maj 1959. Föreningen är en av de största i Sverige, med drygt 17 000 medlemmar. Föreningen byggde sin första sporthall på Umeå universitets campus 1983 och har därefter fortsatt att expandera. Anläggningarna upptar nu över 21 000 kvadratmeter och kallas Iksu sport. Det är idag en av Europas största motions- och friskvårdsanläggningar
  • Kultur på campus - en satsning för att erbjuda studenter och anställda kulturupplevelser av skilda slag
  • Umeå studentradio 102,3 är Umeåstudenternas egen radiostation
  • Corona Café, bar, restaurang och klubb
  • Kårhuset Origo – teknologernas och naturvetarnas eget kårhus
  • Kårhuset Villan – medicinarnas, tandläkarnas och vårdvetarnas kårhus
  • e-puben – ekonomistudenternas egen pub
  • Brännbollsyran
  • Nationernas Hus
  • Valborg på campus - valborgsfirande för studenter och allmänhet
  • Vertex – Norrlands största studenttidning

Personer med anknytning till Umeå universitet

[redigera | redigera wikitext]

Professorer och forskare, i urval

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Kategori:Personer verksamma vid Umeå universitet

Alumner, i urval

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Kategori:Alumner från Umeå universitet

Samhälle och företag, i urval

[redigera | redigera wikitext]

Hedersdoktorer, i urval

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g] ”Årsredovisning 2015 Umeå universitet” (pdf). Arkiverad från originalet den 12 april 2016. https://web.archive.org/web/20160412234931/http://www.umu.se/digitalAssets/176/176862_arsredovisning-2015-umu.pdf. Läst 6 februari 2017. 
  2. ^ ”UKÄ Tabell 2014”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304071313/https://www.uka.se/download/18.6e65a54814c9d64344d17c51/1433146023376/tabeller-arsrapport-2015.pdf. Läst 2 november 2015. 
  3. ^ ”Riksidrottsuniversitet startar upp i höst”. Riksidrottsförbundet. 11 februari 2015. Arkiverad från originalet den 14 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160314085258/http://www.rf.se/allanyheter/2015/riksidrottsuniversitetstartaruppihost. Läst 23 februari 2016. 
  4. ^ ARWU, (2011). ”Academic Ranking of World Universities - 2011”. Academic Ranking of World Universities. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2011. https://www.webcitation.org/618puNXUi?url=http://www.arwu.org/ARWU2010.jsp. Läst 24 april 2012. 
  5. ^ CCHS-CSIC, (2012). ”Top Universities”. CCHS-CSIC. Arkiverad från originalet den 13 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110513203419/http://www.webometrics.info/top12000.asp?offset=300. Läst 24 april 2012. 
  6. ^ QS Top Universities, (2013). ”Top Universities”. QS. http://www.topuniversities.com/node/9130/ranking-details/world-university-rankings/2013. Läst 12 september 2013. 
  7. ^ [a b] ”Siffror”. www.umu.se. https://www.umu.se/om-umea-universitet/fakta-och-historik/siffror/. Läst 26 oktober 2021. 
  8. ^ Brändström, Dan (2013). ”Gösta Skoglund. Stark påskyndare av universitetets tillkomst”. i Olsson Lars Gunnar, Haugen Susanne, Edlund Lars-Erik, Tedebrand Lars-Göran. Umeå 1314-2014: 100 berättelser om 700 år. Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 0348-6664 ; 30. Skellefteå: Artos & Norma. sid. 437f. Libris 14803107. ISBN 9789175806686 
  9. ^ [a b] Rolf Hugoson. ”1956 Tandläkarinstitutet”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 15 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160315012051/http://www.cerum.umu.se/digitalAssets/18/18300_1956-tandlkarinstitutet.pdf. Läst 14 mars 2016. 
  10. ^ Medicinska kliniken och medicinska institutionen vid NUS –- en kort historik Arkiverad 7 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine., läst 30 maj 2017
  11. ^ [a b] ”Umeå universitet, Cerum: 1965 – Umeå universitet invigs (pdf)”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140112094723/http://www.cerum.umu.se/digitalAssets/18/18312_1965-ume-universitet-invigs.pdf. Läst 19 november 2014. 
  12. ^ Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen – Forskning Arkiverad 26 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 juni 2014
  13. ^ Medicinska fakulteten – Om fakulteten Arkiverad 13 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 april 2014
  14. ^ Hallengren, Mia-Li (8 oktober 2007). ”Designhögskolan i Umeå en av världens bästa”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/umea/article962133.ab. Läst 9 oktober 2007. 
  15. ^ Västerbottens Folkblad, 2014-09-22: "Umeå skyltar med samisk historia" Arkiverad 24 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 23 september 2014
  16. ^ [a b] Brunnström, Lasse (1990). Universitetsarkitektur i Umeå. Kulturbyggnader i Norrland, 0282-664X ; 3. Umeå: Institutionen för konstvetenskap, Univ. sid. 27ff. Libris 1228242 
  17. ^ Michael Nordvall (29 juni 2010). ”Campus Umeå – från byggarbetsplats till stadspark”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921125954/http://www.umu.se/om-universitetet/aktuellt/nyheter/nyhetsvisning//campus-umea--fran-byggarbetsplats-till-stadspark.cid135441. Läst 9 september 2016. 
  18. ^ ”Campusparken på topplista”. Folkbladet. 8 september 2016. Arkiverad från originalet den 9 september 2016. https://web.archive.org/web/20160909141709/http://www.folkbladet.nu/1686468/campusparken-pa-topplista. Läst 9 september 2016. 
  19. ^ Eriksson Ann-Catrine, Förberg Patrik, Täljedal Brita, red (2014). Konstvandring på Umeå universitet. En guide till konsten på campus. Umeå: Umeå universitet, Akademiska Hus, Statens konstråd. ISBN 978-91-7601-035-8 
  20. ^ ”Humanisthuset”. Umeå universitet, programmet för museer och kulturarv. http://humanisthuset.weebly.com. Läst 16 januari 2017. 
  21. ^ Eriksson Ann-Catrine, Förberg Patrik, Täljedal Brita, s. 117
  22. ^ Eriksson Ann-Catrine, Förberg Patrik, Täljedal Brita, s. 114
  23. ^ [a b c d] Holmqvist, Katrin (1999). UmU Arkitektur. En bok om arkitekturen på Umeå universitet. Umeå: Umeå universitet och Akademiska Hus. Libris 7618317. ISBN 91-7191-751-9 
  24. ^ Eriksson Ann-Catrine, Förberg Patrik, Täljedal Brita, s. 116
  25. ^ ”Arkitekturguide 2001-2013”. Umeå kommun. 2013. Arkiverad från originalet den 28 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200228215714/https://www.umea.se/download/18.16f6133114e3fb408853496f/1439382358514/Arkitekturguide%25202001-2013.pdf. Läst 28 februari 2020. 
  26. ^ Larsson, Lars-Gunnar; Elgqvist-Saltzman, Inga (1995). Ett universitet växer fram: Umeå universitets uppbyggnad under 1960-talet. Umeå: Umeå universitet. sid. 35. Libris 7617704. ISBN 91-7191-096-4 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Statliga högskolor och universitet i Sverige
Universitet
Högskolor

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Umeå_universitet&oldid=56285259”